~ Tilde textil ~

Konsten att sy snabbare än barna växer

2011-02-26T21:57:00.001+01:00

Jag behärskar inte konsten att sy snabbare än barnen växer. (Med stickning är det ännu värre, den fantastiskt fina lilla lusekoftan jag stickade n ä s t a n klar till bästisens förstfödda är fortfarande bara nästan klar i storlek 3 månader, dottern fyller 13 i år.) Men de här blusarna har förhoppningsvis inte legat tillklippta och påbörjade riktigt så länge att de hunnit bli små redan.

Båda är gjorda enligt Welinders mönster. Den minsta har en halsinfodring med snedslå, eftersom jag tycker att det blir så fint. Men det kändes lite tjockt, så den andra halsringningen fick bara vanlig fåll. Jag tror att jag kommit på en bra formel för hur lång resåren i halsringningen ska vara – nämligen hälften så lång som själva ringningen. När jag provmätt mot andra plagg verkar det vara lämpligt.

Mönster: Welinder ”Sy & strikk børnetøj 4-10 år”
Tyg: Bomull och snedslå från Stoff och stil
Glädje: kantbandaren till vanliga maskinen som syr så rakt och jämt
Namnlapp: inte än, men det kommer
I morgon: postar jag den mindre blusen till yngsta guddottern och hoppas på att den passar i både smak och storlek! Den större var till Sprallinen.

Till mitt hjärta på alla hjärtans dag

2011-02-13T21:17:00.000+01:00

Mitt hjärta ska få en tröja i mjukaste kammade bomullen till alla hjärtans dag. Modellen är avritad från en köpt tröja med pingvinärm och linning i liv och ärm. Både linningar och kantband till halsen är gjorda av samma tyg som tröjan i övrigt. Tröjan blir lite lagom söt-tuff, tycker jag. Perfekt för lilla fröken som hunnit bli fem år.

Jag har inte sytt så mycket det senaste året och känner att jag måste sy upp mig, alltså som att man sjunger upp sig innan man sjunger på riktigt eller värmer upp inför någon idrott. Därför har jag inte känt för att sätta mina lappar på de få saker jag ändå sytt eller att blogga om dem. Nu närmar jag mig!

Mönster: avritad köpetröja i storlek 110
Tyg: kammad singlejersey från JNY Design
Bäst: att jag syr igen
Synd: att jag knappt har tid att sy (som alltid, alltså)

Tingelingelinge tåget går

2009-12-12T22:40:00.002+01:00

Sprallinen har en kompis som är galen i tåg. Han bygger tågbanor över hela vardagsrummet, kan alla märken och modeller och tar ut sina föräldrar på tågresor vissa helger bara för att få åka. Jag tror nästan att han föddes med ett tåg i famnen. Det var i så fall för fyra år sedan, och idag hade han födelsedagskalas.

[Jag önskar att jag hade tid att gotta mig mer i fållar och kantband – det blir så snyggt.]

Det var inte så svårt att tänka ut vad han skulle få i present. Men jag är ändå lite osäker på hur kul en fyråring tycker att det är att få kläder i present. Vad har ni för erfarenheter kring det?

[Sprallinen på väg till sin kompis med tågtröjan i paket. Kolla in snyggaste kjolen! Det är fantastiska Sara på Willow and Moo som färgat och sytt den. Jag fattar faktiskt inte hur hon gjort, men resultatet är så coolt. Sedan tidigare har vi ett par regnbågsfärgade tajts från henne, likadana som Jes beställde.]

Mönster: eget, storlek 4 år (eller nuvarande Sprallinstorlek helt enkelt, jag vet inte exakt vad det skulle motsvara)
Tyg: nattåg från Jofotex med ekologisk bomull i trikån
Bäst: min nya maskin och tröjmönstret
Synd: att jag knappt har tid att sy (men det blir bättre i julhelgen tror jag)

Små, små skor till små, små fötter

2009-12-11T19:37:00.000+01:00

En liten liten kille ska få stoppa sina makalösa bebisfossingar i de här sockskorna. Visst är de bedåriska!

De är så små så små, inte minns jag att bebisfötter kunde vara riktigt så små. I värsta fall får nog storasyster ha dem till en docka i stället. Inte så dumt det heller kanske.

Mönster: Saartje's bootees (mönstret ligger som en pdf i högermarginalen)

Garn: Opals sockgarn

Stickor: 2,5 mm

Positivt: ett lagom litet projekt för tevesoffan

Negativt: jag är inte överdrivet imponerad av garnet (kanske delvis för att jag fick nysta om det eftersom det hade tovat ihop sig i nystanet)

En blick mot femtiotalet

2009-12-06T11:00:00.002+01:00

Så här ser det ut hemma hos mig när jag syr. Ungefär. Vid köksbordet, så 00-tal det är! Läs mer om Libbys symaskinstankar på bloggen Femtiotalsjakten. Kommentera gärna hos henne med egna symaskinsberättelser!

[bilden är lånad från bloggen Femtiotalsjakten, som hämtat den ur Allt i hemmet 1958]

Snöflingan

2009-11-29T21:56:00.004+01:00

[Här har Sprallinen alldeles på eget bevåg kompletterat snöflingekjolen med en röd underkjol. Det blev rätt effektfullt, tycker jag.]

Vi har gråväder och höstrusk. Inte en vit jul i sikte. Kanske just därför ville Sprallinen vara snöflinga på avslutningen på barndansen i lördags. De andra barnen skulle vara änglar och tomtar och pepparkakor, men hon var väldigt bestämd med att hon skulle vara snöflinga.

Kjolen blev mycket enkel, men fin och fullt fungerande för en liten snöflinga, eller hur. Så här gjorde jag:

1. Klippte tyllen i 30 cm långa våder. Jag hade tyg till två våder, men så här i efterhand skulle jag nog velat ha dubbelt så många, så att det fyller ännu mer.
2. Sydde ihop våderna till rundlar.
3. Lade den ena rundeln i den andra och sydde rynktråd genom båda lagren.
4. Rynkade till ungefär 70 cm i midjan.
5. Sydde en mudd på cirka 55 cm.
6. Sydde fast kjolen mot mudden och stickade ner sömsmånen så att det inte skulle bli så sticksigt
7. Sydde på paljetter lite utspritt över det övre lagret.

Mönster: eget, om man nu kan kalla det mönster
Tyg: tyll på 3 meters bredd från Tygverket, mudd från förrådet
Tillbehör: vita paljetter från Tygverket
Trist: novemberljusfotografering
Kul: uppfinneriet, det är nästan det jag gillar mest med att sy

Kusintröjor

2009-11-15T01:12:00.005+01:00

Japp! Det gick helt smärtfritt att bandkanta i halsringningen också. Visst kunde jag finjusterat sömmarnas placering lite mer, men för första plaggen kan jag inte vara annat än nöjd. Fantastiskt jättenöjd, om sanningen ska fram.

Det är Sprallinen och hennes kusin som ska få tröjorna. Valet av färg på kantbanden bestämdes av velouren som ska bli byxor att höra till. Att just det tyget var Hilcos interlock var en lyckträff insåg jag när jag någonstans läste att det är bland det enklaste att få snygg med bandkantaren. Den stora frågan nu är när byxorna kommer att bli sydda – det finns ju inget att bandkanta på ett par byxor i velour...

[Fåll med avig trenålssöm. Jag klistrade fast ett block häftlappar på sybordet som guide – i väntan på fållningstillbehöret.]

Mönster: Ottobre Creative Works, den raka modellen, stl 110 och mitt eget i storlek 2–3 år

Tyg: JNY designs härligt gula moln (jag kan faktiskt inte se mig mätt på det tyget) och vinröd Hilco-interlock

Glädje: ny leksak som fungerar så bra

Kul: att bandkantningen går så snabbt och smärtfritt

Positivt: surret från maskinen som matar och syr så fint

+++: allt med de här tröjorna

Bandkantaren och jag!

2009-11-13T22:01:00.004+01:00

Tittatittatitta! Så fint det blir!

Lite pill att få in själva kantbandet (tack AnnaKaisa för att tipset om att ha långa kantbandsremsor!), lite pill med att förstå hur apparaten ska sitta fast, men sen. Maskinen matar och syr och allt blir perfekt. Än så länge har jag i och för sig bara testat raka sömmar – men strax blir det halsringning. Håll tummarna!

Första covrade plagget

2009-11-10T23:20:00.007+01:00

Jag undersöker min nya maskin, en Janome Coverpro 1000. Parallellt läser jag vad andra bloggare, som Gekko och Thea, skriver samt känner igen mig i Uplandsgårdens bryderier. Jag är glad över Lindas film på Youtube där hon visar hur man enkelt fäster trådarna. Och jag känner hur det rycker i ha-begäret. Kantbandspressarfoten ligger och väntar på mig i butiken, men jag vet att det finns en hel del annat att upptäcka med. Sömnad är en materialsport!

[Inga fancy bilder på snygga sömmar här. Möjligen kan man se den vita sömmen på halsringningens avigsida där kantbandet fortfarande är oklippt. Det bjuder jag på.]

Den här tröjan sydde jag mest bara för att testa, både täcksömsmaskinen och Ottobre-mönstret. Lat som jag var valde jag något som funkade med vit tråd eftersom det satt i maskinen från början.

Kantbandet i halsen stickade jag ner med tvånålssömmen. Det var rätt meckigt att få till det i svängarna och jag vågade inte gå så nära kanten än. Maskinen känns tung och svårstyrd när det inte bara går rakt fram, men det kanske mest är en träningsfråga. Utan den genomskinliga pressarfoten hade det varit nästan omöjligt.

Ärmarna fållade jag innan jag sydde ihop dem. Jag vet att många syr på det sättet, men nästa gång tänker jag nog ändå försöka fålla sist, jag tycker inte om den hårda kant det blir annars (och min vanliga symaskin har lite svårt att sy ner en tjock sömsmån). Undrar om den så kallade friarmen fungerar för små barntröjsärmar.

Livstycket fållade jag när hela tröjan var ihopsydd. Det gick utmärkt.

Mönster: Ottobre Creative Workshop, raka modellen, storlek 110

Tyg: Jofotex gamla uggletyg och Hilcointerlock

Kul: att upptäcka nya maskinen och alla tillbehör, massor av upptäckarlusta kvar

Trist: tröjan är jättestor så trots att Sprallinen är 107 cm lång borde jag nog hålla mig till 104 ett tag till – men hellre för stor än för liten

Läser på...

2009-10-28T08:22:00.001+01:00

Så fort tillfälle ges kommer jag att läsa, sluka, allt Debbie skriver om täcksöm. Gissa varför ;-)

Tvångsmössor?

2009-10-20T21:05:00.008+01:00

– Jag tänker i alla fall inte ha en sån mössa, sa Sprallinen. Till slut, mutad med russin, kunde hon tänka sig att ha nån av dem på sig för fotografering. Så nu står jag med 6 mössor som hon i alla fall inte tänker ha. Vad tycker ni att jag ska göra med dem?

Fem mjuka sköna mössor i velour. Storlek 46-48, 50-52 och 53-54. Någon intresserad?

Och så en glatt orange-gulrandig.

Mönster: inspirerad av Welinder

Tyg: retrovelour, mjuk som bara den!

Tyg 2: den gul-orangerandiga är gjord i Jofotexvelour

Kul: att hitta på ett nytt sätt att sy mössor och att de blev så söta på (jag var väldigt skeptisk, innan nyfikenheten tog över)

Aptrist: att jag inte kommer att få se någon av dem på!

Garn och choklad

2009-10-17T20:25:00.003+01:00

Jag har varit med i ett av Sticka meras hemlisbyten och är jätteglad för det fullmatade paket jag fick i fredags. Vilka garner! Vilken choklad! Tack!!!

Nu återstår att hitta på något med garnerna. De är så vackra ihop så de måste nog få fortsätta att vara med varandra. På något sätt.

Bella, mysteriestickning

2009-10-06T18:22:00.001+01:00

Man kan köpa grisen i säcken. Blunda och betala. Ge sig på mysteriestickningar. Man kan göra det – och å, vad kul när det blir så här bra! Det enda jag visste när första mönsterdelen släpptes för några veckor sedan var hur mycket garn som skulle komma att behövas och att det skulle bli ett plagg för den övre fjärdedelen av kroppen.

Sen har jag stickat spetsar som aldrig förr! Det är ju egentligen inget svårare än aviga och räta, några omslag och så några ihop, men att tänka ut alltihop imponerar på mig. Avmaskningskanten på ena kortsidan var genial!

Totalt fick vi fyra mönsterdelar, vilket känns alldeles lagom när man stickar i blindo. Delarna var också alldeles lagom långa – jag stickade de flesta samma kväll de släpptes. Tack Eva i Stäket, som är Bellas mamma. Nu vet jag att det är en halsvärmare och ska ut och leta knappar som kan passa till.

[Här ligger halsvärmaren på tork på strykbrädan. När jag provade den såg den inte riktigt ut som på Evas bilder – kanske får jag blocka om den så att kurvan blir kurvigare, eller bara sätta knapparna lite annorlunda.]

Undrar om inte min mamma vill ha en sån här i julklapp? Fast i en annan färg.

Mönster: Bella, Syfestivalens mysteriestickning, hösten 2009, av Eva Andersson

Garn: Handfärgat merinosilke (hur mjukt som helst!) från Stäkets hantverk och design

Stickor: 3,5 mm, mönstret säger något annat, men det gick bra med vanliga strumpstickor (2 st.), mindre än 50 gram

Provlappar: stickfasthet är en sån där intressant sak som jag aldrig tar mig tid att prova... Så här i efterhand vet jag att jag borde ha använt stickor 4 i stället

Skoj: lätt och pillemariskt litet projekt

Tips: ladda ner mönsterdelarna före helgen om du vill göra en egen Bella, sedan tas de bort

Klänningskrig!

2009-10-04T22:31:00.001+01:00

Det är som sagt bara klänning som gäller när barnet själv får bestämma. Och vi har inget emot klänning, så länge hon inte fryser, det går att leka i dem och de går att tvätta. Den här kan man ha byxor under, den fastnar inte om man klättrar eller springer och det är bara att slänga in den på 60 grader om det skulle behövas. Snurrpatrullen meddelar också glatt att det är en bra snurrklänning!

Mönstret är detsamma som för tröjan i förra inlägget. Jag förlängde på motsvarande sätt – och den här klänningen kommer att räcka länge! I halsen har jag kantat med samma tyg som volangen. Så här gjorde jag kantningen:

1. Klipp en remsa som är 75 procent av halsringningen och 6 cm bred.

2. Sy ihop den till en cirkel.

3. Mät ut fjärdedelar på båda halsringningen och kantbandet.

4. Lägg tygerna räta mot räta och overlocka ihop.

5. Sy med förstärkt raksöm en bit längre in på bandet (jag måttar med en pressarfotsbredd), då blir kantningen lite bredare än bara overlocksömmen.

6. Vik över kantbandet och sticka fast från rätan. Här använde jag en tvillingnål och lät den vänstra nålen sy i diket och den högra på kantbandet.

Jag hade glömt hur enkelt och snyggt det blir med den här metoden. Ingen läbbig skarv i halsen som måste sys ned med motvillig maskin, ingen hög kant som riskerar att förskjuta det ena lagret tyg när man syr ihop det. Bara snyggt! Har man nu ingen kantbandsapparat kan man ju faktiskt göra på det snygga sättet.

Klänningen fick en volang som Ottobre inte hade med. Jag har sett den här typen av volanger på tyska webbplatser. Man använder rullfållen för att sy på volangen på kjolen och sedan rullfållar man även volangen. Här tyckte jag att det blev fint utan att bli för pråligt, eftersom färgerna är så nedtonade.

Stryka på-märke med hjort. Vi får se om den håller – den har redan ramlat bort en gång, men jag strök fast den lite bättre och håller tummarna.

[Snurrpatrullen har även testat klänningen i FF-grenen sänghoppning. Tummen upp!]

Mönster: ottobre 6/2008, storlek 104, lätt modifierad

Tänk på: mönstret är på vanligt Ottobremanér väldigt brett, ta in mitt fram och mitt bak några centimeter så blir det bättre

Tyg: E-slöjd och Tygverket, stryka på-märke från Farbenmix

Kul: vinterklänning som man gott kan ha ett par brallor under (tycker mamman)

Hade glömt bort: hur underbar E-slöjds trikå är.

Bortskämda barnet: vill inte ha på sig något annat

Tröjkrig!

2009-10-02T20:31:00.005+01:00

– Jag älskar inte byxor, säger Sprallinen varje morgon och vill i stället ha strumpbyxor och klänning. Vi som är hennes föräldrar hävdar att det är för kallt. Kompromissen blir klänning och byxor, byxor som man får ta av sig när man är inomhus. Varför i all världen har jag då sytt ytterligare en tröja, undrar ni kanske.

Jo, för att det fanns tyg till precis en tröja (en halvmeter) och för att jag ville testa mönstret, som också finns i en klänningsvariant. Och kanske för att jag gillar tröjor? Tror ni att hon ville ha sin nya tröja?

Det sitter fem rader resårsmock precis under halskanten. Kul idé, men svårt att få snyggt. Nästa gång syr jag resårsmocken efter att halsringningen är kantad, så kanske det är lättare att placera den rätt. Ärmarna är blusigt pösiga och avslutas med insydd resår. Både ärmarna och livet är förlängda 4 cm.

– Mamma, jag älskar inte den. Jag vill ha klänning!

Själv älskar jag det röda zickzackbandet som tittar fram i underkanten och ger tröjan lite sving. Det tror jag Sprallinen kommer att göra också, vad det lider.

Mönster: Ottobre 6/2008, förlängd storlek 104

Tyg: singeljersey från Myllymuksut, tyget är jättefint, men krullar sig nåt odrägligt

Kul: mönstret är fint och tröjan sitter bra

Inte lika kul: jag fick ingen ordning på resårsmocken fram, kanske måste jag skruva lite till på undertrådsspolen så att den inte drar fullt så hårt

Bortskämt barn: älskar inte allt hennes mamma syr åt henne

Helgdagsrock åt far

2009-10-02T19:53:00.003+01:00

... eller kanske inte. Men en tröja har han fått i alla fall, faren. Och det ryktas om att arbetskollegerna blev lite smått avundsjuka när han hade den på sig i dag ;-)

Jag blev så glad när jag hittade ett mönster på herrtröja. En helt vanlig t-shirt, utan extra allt. Men så bra den blev. Sitter riktigt snyggt över axlarna! Och här skulle ni så klart få se en bild av tröjan på den riktiga modellen, men se det gick inte.

Mönster: Burda style, storlek medium

Tyg: Eisertrikå och mudd från Jofotex (favorittyger båda två, nu på upphällningen)

Bra: att ha hittat ett grundmönster även för herrtröjor.

Tyvärr: räcker tyget inte till en tröja till mig också, inte heller till mannens kolleger, men det kommer andra tyger

Konsten att skilja styrbord från babord

2009-09-10T09:41:00.001+01:00

Har någon sett min sylust? Jag tycker att jag letat överallt – till och med under soffan där hemska dammråttor huserar. Den glänste till lite på syjuntan som startat för hösten, men försvann sen igen. Nåja, tänker jag, den kommer väl fram när den blir hungrig, och så lägger jag upp maskor för en ny stickning.

Maj månads sockor från Sticka meras sockklubb har jag velat sticka sen jag såg mönstret. I det famösa Noro-garnet! Sagt och beställt.

Jag ville sticka båda sockorna samtidigt och lade därför upp dem på min långa rundsticka på 2,5 mm. Här började garnet trilskas. Det är ojämt och under uppläggningen gick det till och med av. Efter några varv blev jag allt mer osäker på det här garnet – det känns sticksigt och ojämt. Jag fortsatte sticka, till och med när jag insåg att färgerna inte skulle matcha alls. Ser ni, de är helt tvärtom. En grön strumpa på styrbordsfoten och en röd på babords.

Mönster: Kristin Nybergs Bifröst
Garn: Noro sockgarn
Stickor: 2,5 mm, 120 cm rundsticka
Vackert: Färgerna är härligt mättade och verkligen vackra, jag funderar på allvar att repa upp den ena sockan, nysta upp det åt andra hållet och sticka om den (men det kommer jag ju inte att göra...)
Bra: mellanstorleken är perfekt för mina fötter
Gillar inte: att garnet är så ömtåligt

Pocket och pyssel

2009-08-25T10:12:00.002+01:00

Jag är med i ett hemligt byte i höst. Under tre månader skickar jag en pocketbok och ett ”pyssel” till någon som inte vet vem jag är. Och jag får tre paket från en annan hemlig vän. Det är verkligen bland det bästa i världen i kombination: litteratur och handarbete. Den som blir nyfiken kan kika in hos En bok om dagen och läsa mer. Själv kommer jag att blogga om Pocket och pyssel på mitt andra ställe.

(Jag skulle ju gjort reklam för bytet här tidigare om jag bara kommit på tanken. Kanske finns fler sybloggare som gillar att läsa böcker ;-) Nu får ni i stället hålla utkik efter nästa byte hos En bok om dagen.)

Äppelmelodi

2009-08-23T21:29:00.002+01:00

Om du har ett äpple
vill du dela det med mig
i en äppelmelodi,
eller vill du ha det goda
äpplet för dig själv
inte få någon melodi
Dela med sig, eller snåla
en vanlig fråga får man tåla
Om du har ett äpple
vill du dela det med mig
eller tar du hela själv, va?

Äppeltyget räckte till en tröja till mig också. Jag är lite tveksam till mönstrade vuxentröjor, men å andra sidan försöker jag ju komma bort ifrån det evigt svarta jag haft så många år.

Mönstret är riktigt bra – Ottobres Creative Workshop – samma som jag använde för molnlinnet. Det är stort i storlekarna, men går man ner en eller ett par storlekar så blir det toppen. Jag gillar att det är lite extratyg, osynligt rynk i sidsömmarna, över bysten på de större storlekarna, och jag gillar ärmarna som är precis lagom smala, även om det inte syns på bilden.

Egentligen sydde jag den här tröjan före linnet, jag har bara inte tagit mig tid att blogga om den. Linnet sydde jag en storlek mindre och det var ännu bättre.

Resten av äppeltyget tror jag att jag ska dela med mig till en annan sybloggare av. Så får vi en fin äppelmelodi!

Mönster: Ottobres Creative workshop 303 ”De bästa damtopparna”, kortärmad och u-ringad i storlek 44
Tyg: skön interlock
Bra: att hitta ett mönster som kan fungera på många varianter
Lite trist: halsringningen blev en aning sned

Titta, titta, titta!

2009-08-21T20:28:00.011+01:00

Jag har fått mitt ekohemliga paket! Titta så fint. Det var ju inte direkt svårt att förstå vem som skickat det – mepsdrottningen och ekobyteschefen själv Stora lilla J. Stort tack!

Tyget kommer att bli en kjol när jag äntligen tar mig samman och gör ett eget mönster a la Sew what skirts! Det blir fint, tror jag.

Mönstret är för stickade tyger och precis i min stil.

Godiset... Mmmm riktigt reko i dubbel betydelse.

Och så huvudingrediensen. En alldeles egen Sprallinmeps med femtiotalskänsla. Ser ni blomman på sidan. Så tjusig, så tuff!

Moln till mor

2009-08-07T19:26:00.001+01:00

Jag har inte alls sytt så mycket som jag trodde i somras – kanske för att jag blev sjuk under det som skulle vara mina huvudsakliga sydagar, kanske för att blåbärsskogen lockade mer, kanske för att det var rätt mysigt att läsa böcker också...

Men lite har min garderob blivit utökad. Det här molnlinnet var ett test som föll mycket väl ut. Mönstret är Ottobres Creative Workshop, och linnet är egentligen bara en tröja utan ärmar men med kantband. Mönstret är toppen! (Jag har sytt en obloggad tröja av det också.)

[Till och med v-ringningen blev snygg! Trots att kantbandet är vikt i fyra lager.]

Jag sydde kantbandet precis enligt instruktion. Först overlockade jag på det från avisidan, sedan stickade jag ner det från rätsidan. Det blev alltså vikt på fyra, inte tre som jag brukar göra, men funkade bra ändå. Ända kruxet var att få det snyggt i sidsömmen eftersom jag inte sydde ihop linnet förrän efter att jag kantat ärmhålen (vilket var mitt enda avsteg från sybeskrivningen).

Egentligen gillar jag inte mamma-barn-matchning. Men när det nu finns en molnklänning och ett molnlinne kunde vi ju testa i alla fall... Pappan vill inte ha någon egen molntröja, säger han i alla fall.

Mönster: Ottobre Creative workshop 303 ”De bästa damtopparna”, storlek 42, förlängt cirka en decimeter
Tyg: JNY designs molntyg av fantastisk kvalitet, gul interlock från E-slöjd
Glädje: linnet passade så bra och blev snyggt
Undran: kan man ha molnkläder på ”allvar”, även efter semestern?
Fråga: Är det någon som känner till ett bra mönster på herrtröjor?

Sommarpyjamas

2009-07-22T09:05:00.000+01:00

Vi är ute i stugan i flera veckor och har riktigt sommarlov. I frukttädgården mognar päron, plommon, krusbär och sju svarta vinbär (vad gör man med sju svarta vinbär?). Och äpplen. Hur många som helst, som jag ska koka mos av om någon månad. I stugan står visserligen symaskinerna redo, men de har inte kommit till så stor användning än.

Men en pyjamas har det blivit i alla fall. Sprallinens långärmade, långbenta pyjamaser känns lite för varma mitt i högsommaren. Eftersom nästan alla barnmönster ligger kvar i stan är den här helt fristajlad. Sånt lär man sig också på.

Byxorna är sydda helt på overlocken. Linningen gjorde jag med Gekkos snabbaste metod. Men jag får inte till det där så bra – kanske ska man vara mer noggrann och, ve och fasa, nåla? De gånger jag har provat blir det tjorvigt. Benmuddarna är tänkta att ge lite lagom puff, utan att sitta åt.

Överdelen är härligt vid. Även den är till större delen sydd på overlocken. Rullfåll rules! Ärmen har en liten, liten puff och en halv rad fusksmock på ovansidan (fusksmock regerar också har jag sent om sider insett). Halsen är bara fållad till en dragsko med små knapphål för bomullsbandet fram.

Mönster: obefintligt
Tyg: mjuk och härlig äppelinterlock, finns i rätt många webbutiker, bland annat danska Malika och Rosa
Mudd: ekologisk från Swelogent
Plus: kul att uppfinna och hitta på
Upptäckt 1: det är fantastiskt roligt att sy fusksmock (synd att jag inte gillar rysch och pysch bättre)
Upptäckt 2: knapphål är svårsydda, bra att jag fick träna lite...

Här och nu-tröja

2009-07-21T10:38:00.000+01:00

Nu tar jag tag i det här med kläder till mig själv. Kan inte längre gå i gammal och slitet som sitter halvdant. Så småningom kommer det jag syr nu att vara på tok för stort för mig, men nu passar det och man måste ju ändå leva nu.

Det jag gillar allra mest med den här tröjan är ärmarna. De är riktigt långa! Så långa som de aldrig någonsin blir på köpekläder – jag njuter. Kan ha tröjan bara för ärmarnas skull! Modellen är superenkel, framstycke, bakstycke, två ärmar och halsmudd. Fyra centimeters fåll på både ärmar och liv – gillar breda fållar! Klart.

Jag valda den tajtare halsringningen i mönstret, som egentligen är för luva, eftersom jag vill kunna ha tröjor under utan att de ska synas. Min tanke var att tyget i sig ger så mycket att det inte skulle spela någon roll, men det känns lite trist runt halsen. Kanske skulle jag hittat på något mer spännande där?

Tyg: tunnt kollegetyg från Hilco, köpt på brittiska Dots and stripes
Mönster: Farbenmix, förlängt 6 cm (+ fåll) i både liv och ärm
Gott: med en ny tröja i garderoben kan jag kanske komma mig för att kasta en gammal... Den här har favoritpotential tack vare den härliga längden!
Ont: Skulle halsmudden vara bredare och ringningen något djupare?

På väg till stranden, kanske?

2009-07-08T21:33:00.002+01:00

Vissa kläder kan man bara ha vid speciella tillfällen. Ni vet, tjocktröjan på hösthelgen vid havet, lilla svarta på cocktailbaren och den blommiga volangklänningen till midsommar. Det här tror jag blir min gå-till-stranden-tunika.

[Skön tunika med viss gravidvarning – den är gigantiskt stor!]

Mönstret damp ner i brevlådan igår. Det kommer från Allers och tipset om att de skickar (skickade) gratismönster fick jag hos Sy-Mirre. Tunikan blev faktiskt helt färdig samma dag, förutom kantningen av ärmarna. Det är också den enda förändring jag gjort med mönstret.

[Lilltrollet ville också vara med på bilden.]

Det är något knas med urringningen. Ska jag sy tunikan igen måste jag rita om den lite. Dessutom gör jag nog en riktig infodring, som ger lite mer stadga. Och så kanske lite mer neutralt tyg?

Nu måste jag hitta en strand att gå till!

Mönster: Allers
Tyg: påslakan från loppis
Kul: att prova nya mönster och att snabbt bli klar, i vanliga fall blir saker jag syr till mig själv liggande hur länge som helst
Uppdateringstrist: tyget var för skört för en lekdag på Junibacken och sprack i ärmen... får se om jag sätter in en ny ärm eller fixar på annat sätt

Diagonala spetsstrumpor

2009-07-07T21:25:00.000+01:00

Ja! Jag gjorde det – stickade två sockor samtidigt på en sticka! Från tårna och uppåt dessutom (varför bara lära sig en ny sak när man kan lära sig flera samtidigt).

Det där att sticka på rundsticka, magic loop, kommer jag absolut att göra om. Det var kul och jag ser klara fördelar med att få ränder och mönster jämnt fördelade utan att behöva räkna. I ett tidigare inlägg finns en kort beskrivning och länkar till hur man gör.

[Stora sockor med knöliga hälar.]

Däremot är jag tveksam till att sticka från tårna och uppåt. Själva tårna blev supersnygga, men hälarna gillar jag inte alls. Kanske finns det flera sätt att göra hälar när man början sticka från tårna, men det här passade mig inte alls. Jag hade också svårt att maska av tillräckligt löst i skaften, så sockorna sitter rätt hårt om mina ben. Det blir nog ”bra att ha”-sockor, snarare än favoriter.

[Och här är nästa par sockor, redan påbörjade. De ska bli Bifröst och dem får ni läsa mer om senare. I bakgrunden den fantastiskt fina sockgömman jag lyckades få köpa av Anna på Stickfrossa – hennes saker är beroendeframkallande snygga!]

Mönster: Diagonal lace socks, aprilmönstret i Sticka meras sockklubb
Garn: naturvit Fabel
Stickor: 2,5 mm rundsticka på 120 cm
Glädje: att lära sig så mycket nytt och att få ytteligare ett par sockor att använda (jag är verkligen egoist med mina sockor – bara till mig och aldrig till någon annan...)
Smolk i bägaren: den hårda avmaskningen, som jag så klart borde gjort om när jag upptäckte det, och de knöliga hälarna, som jag inte vet vad jag ska göra åt

En favorit i repris

2009-07-01T21:00:00.004+01:00

Det här är verkligen ett av mina favoritmönster. Och ett av mina favorittyger. Men nu är tyget slut, och jag undrar om jag kanske skulle åka till Frankrike och leta – för jag tror att det är därifrån det kommer från början...

Ibland låter jag namnlappen bara skymta. Det blir för mycket att sy på den som vanligt på en sån här klänning tycker jag.

Mönster: Simplicity från 1960-talet
Tyg: återbruk
Tryckknappar: Snap source
Upp: den här blev ännu bättre än den förra, även om tryckknapparna bak blev enklare (men smidigare) än de med pärlemoknappar som Sprallinen har på sin klänning
Ner: tyget är slut

Mitt solsken

2009-06-27T18:54:00.000+01:00

Mitt i solskenet ser man ett moln eller två. De är lätträknade, så även en treåring klarar det.

Jag sydde en molnklänning till mitt solsken. Så fort jag såg tyget visste jag att jag ville sy något med raglanärm och solstrålegula stickningar och mudd i halsen. Muddsömmen sydde jag ned med förstärkt sicksack som förstärkta strålar.

Mönster: Roxie från Farbenmix, storlek 98-104
Tyg: molntyget från JNY Design och gul interlock från E-slöjd
Glad: blir jag när jag ser Sprallinen i molnklänningen, den ser så härligt somrigt ut att jag till och med står ut med de små blåbärsfläckarna som den fick första timmen hon använde klänningen
Lite trist: jag har inte lärt mig Farbenmixmönstren än – de blir lite för korta och har nästan alltid för vida urringningar för att sitta snyggt på Sprallinen

Klänningsväder

2009-06-24T09:55:00.001+01:00

Vi gör rabarberkräm, mumsar på jordgubbar, planterar blommor på balkongen och konstaterar att nu, nu äntligen, har sommaren kommit. Och Sprallinen har nästan inga sommarklänningar alls...

Jag skulle vilja sy ett gäng klänningar till henne. Finns något smartare plagg på sommaren? Bara dra över huvudet och sen är man klar. Svalt och solskyddande. Så här års undrar jag mycket över vad det är som gör att pojkar ”måste” kränga på sig stela jeansshorts och skjortor – för inte alltför länge sedan kunde smågrabbar också ha klänning utan att någon höjde på ögonbrynen. Kolt kallades det visserligen, inte klänning, men funktionen är densamma.

Det prickiga tyget komer från finska Myllymuksut. Det är singeljersey som var hård och krullig att sy i. Snyggt men besvärligt, med andra ord. Jag valde att inte ha något som bröt av alls, så halsringningen är bara invikt och sydd med tvillingnål.

Kjolen är veckad mot livet av ren lättja. Jag orkade inte dra i rynktrådar och få det snyggt, helt enkelt. Tyget räckte precis – det blev inga fickor och ärmarna är skurna på skrådden. Om det innebär att de kommer att dra sig får jag göra om dem, men tills vidare håller jag tummarna. Jag måste säga att det är rätt skönt att sy upp tyger också – nästan lika skönt som att ha snygga tyger på lager!

Mönster: Meedom och Meedom, ”Børnetøj”, storlek 4 år i variant 1,5 och halsringning för muddkant, kjolen är 40 cm lång på hela tygets bredd
Tyg: singeljersey från Myllymuksut som Fante varit snäll att langa till mig
Kommentar: det hade gott räckt med variant 1 och minsta halsringningen för klänningen är rätt stor som ni ser
Återstår: att sy ett gäng till, men det blir i andra mönster och varianter…

E(ko)lefanter

2009-06-23T13:01:00.001+01:00

Tyget är återbruk och mudden är ekologisk. Så bra vill jag alltid att kläderna jag gör ska vara!

Sådana bussarongerna sydde och sålde jag under gallerihelgen. Just de här två är dock en specialbeställning. Den minsta i en storlek mindre än vad jag normalt gör dem i. Den blev så himla söt, så nu känner jag för att sy ännu mer småsmå kläder.

Mönster: eget med utgångspunkt i Gynther ”Sy till barnen”
Tyg: gardinlängd från Stadsmissionen, ekologisk mudd från Swelogent, tryckknapp från Snapsource
Kul: att bussarongerna såldes på Galleri Hemsytt
Mindre kul: jag känner mig osäker på hur stort halshålet måste vara för att passa i de mindre storlekarna
Toppenkul: ett par blivande föräldrar tyckte så mycket om elefanterna att de beställde den minsta bussarongen tillsammans med en i större storlek till den blivande kusinen

Ekobytet, sommarversionen

2009-06-22T08:54:00.000+01:00

Jag är med i ekobytet i sommar. Det blir spännande och roligt!

Vad pysslar du med? Sy/ virka/ sticka/ annat?
Jag syr, jag virkar, jag stickar... Jag gillar handarbete och skulle gärna lära mig frivoliteter och knyppling också, om jag bara förstod vad jag skulle göra av spetsarna sen.

Hur länge har du pysslat?
Alltid. Men mer intensivt de senaste åren, och då har det mest handlat om barnkläder.

Har du barn? Vilken storlek?
En flicka som är 103 cm lång och 51 runt midjan.

Vilken storlek har du själv?
44–46, och jag är lång.

Stilmässigt, vilket håll drar du åt? (70-tals retro/ vintageromantiskt/ stilrent ekologiskt?)
Jag skulle säga en blandning. Jag har en förkärlek för femtiotalet, men älskar färg.

Vilka färger och mönster gillar du? Vilka material?
Gult, rött, orange. Turkost. Naturmaterial. Jag gillar inte svart, skärt, camoflage eller dödskallar. Speciellt inte på barnkläder.

Vad skulle du vilja lära dig sy/sticka/ virka? Vad fattas i din mönster/ kunskapssamling?
Jag skulle vilja lära mig tvåändsstickning, gaffelvirkning och krokning. Letar också ständigt efter mönster från 1950- och 1960-talet – till mig själv och till barnet.

Vad föredrar du, thé eller kaffe?
Dricker och njuter av både kaffe och te, av alla kulörter, så länge inget är artificiellt smaksatt.

Könstraditionellt, unisex eller genusmedvetet?
Jag skulle önska att alla barn fick välja mellan alla färger och alla former, utan att för den skull alla behöver välja samma. Klassas det som genus eller unisex?

Varför väljer du ekologiskt/ återvunnet hellre än nyproducerat?
Kläderna blir unika. De blir härligt mjuka, och de innebär mindre föroreningar i tillverkningsprocessen. Det triggar kreativiteten att hitta en gardin, men se en jacka. Visst köper jag nya tyger också, även icke-ekologiska, men det blir mindre och mindre. Färdiga kläder köper jag sällan.

Busiga, bussiga bussaronger

2009-06-05T13:20:00.001+01:00

Det här är en smyglansering...

Jag gillar verkligen bussarongerna, speciellt sedan jag kom på att ha tryckknappar som stängning. De här skulle ha varit med på Galleri Hemsytt, men mudden tog snöpligt slut så de hann inte bli klara förrän till sista dagen. Så kan det vara... Det betyder att de nu finns att köpa på Tilde till salu i stället. Kika där vet jag.

Mönster: eget med utgångspunkt i Gynther ”Sy till barnen”
Tyg: påslakan, mudd från Jofotex, tryckknapp från Snap source

Rädda mammorna!

2009-06-03T21:40:00.004+01:00

Jag säljer en bondblus på Tradera och låter intäkterna från försäljningen oavkortat gå till Röda korsets kampanj Rädda mammorna.

Därmed antar jag Babushkadockans utmaning om att hjälpa Röda korset att rädda mammorna. Gör det du med. Du kan bidra på flera sätt:
1. Buda på någon av Rädda mammorna-auktionerna på Tradera.
2. Själv lägga upp en sådan auktion.
3. Klicka på ”Ge ditt bidrag direkt här” i Rädda mammorna-rutan här till höger.
4. Sätta in pengar till kampanjen på något annat sätt.

Fantastiska medbloggare

2009-06-01T20:26:00.004+01:00

Galleri Hemsytt är över för den här gången. Fantastiska medbloggare har fått visa och sälja underbara barnprodukter, en hel del bloggare har kommit för att hälsa, andra för att kika lite mer anonymt (men vi anade några gånger vilka ni var ;-) ) och många många icke-bloggande men väldigt trevliga människor kom för att handla av oss. Tack alla!

Hårspännen

2009-05-30T19:01:00.003+01:00

Radiotång, avbitartång, ståltråd och modifierade knappsatser... Det här låter väl snarare som metallslöjd än textilverkstad? Men resultatet har blivit fina hårspännen med retrotyger. En del av dem finns fortfarande kvar på Galleri Hemsytt, men flera par har fått alldeles egna hår att knipa tag i.

Sommarbyxor från Svansjön

2009-05-29T17:19:00.000+01:00

Njae, några balettbrallor är de väl inte, de tunna sommarbyxorna med motiv från någon svansjö (i ärlighetens namn ser fåglarna väl dessutom mer ut som tranor än svanar – men som gammal baletthoppa vill jag se svanar...). Men jag tror att man kan röra sig bra i dem och hoppa och skutta precis som Siegfried och Odette.

Mitt enda bekymmer med de här byxorna är storlekarna. Jag har inte testat dem, utan får tro på mönstret även om jag tycker att de ser lite snäva ut.

[Lappen sitter bak på mina byxor sen en tid tillbaka. Jag har kommit på ett bra knep för hur man får lappen någorlunda rak när man syr på den – det visar jag om något inlägg eller så...]

Nu har jag skrivit om två klassiska kärlekspar, Singoalla och Erland och Odette och Siegfried. Känns nästan som att jag borde hitta något plagg i Romeo och Julia-stil härnäst. Kanske dags att skissa på puffiga Romeo-shorts?

Mönster: Grue och Strand, 1 år och 4 år
Tyg: kuddfodral från loppis
Plus: att de blev sydda, jag visste precis vad det skulle bli av tyget när jag såg det
Minus: osäkerheten kring storleken och att tyget inte räckte till fler par, som jag trott

Tre roligheter i en!

2009-05-28T20:51:00.000+01:00

Det blev några till... Pixiväskorna är roliga att sy och roliga att leka med, och böckerna som ligger i är roliga att läsa. De här kan man köpa i helgen på Galleri Hemsytt. Välkomna!

Bondblusar i väntan på sommaren

2009-05-27T13:44:00.002+01:00

Jag kunde inte släppa tanken på att vända kantbandet utåt. Idén fick jag när jag sydde Lilla A:s födelsedagspresent, och den var för bra för att ligga oprövad!

Jag får erkänna mig nöjd med resultatet. Gillar det blå i kombination med det orange. Blusen finns i tre storlekar, som i sin tur spänner över många månader och år, men som jag kallar 1–2, 2–3 och 3–4 år.

Sprallinen blev sur, riktigt sur, när jag sade att blusarna inte var till henne utan till ”mammas affär”...

Mönster: egen variant av Vegbees Peasant blouse
Tyg: blått från loppis, orange från Ikea köpt för länge, länge sedan
Kul: att sy och hitta på!
Läskigt: ringningarna, är det för mycket eller lite resår?

Singoalla

2009-05-26T10:35:00.004+01:00

Har ni läst om zigenarflickan och riddaren? Viktor Rydbergs ”Singoalla” publicerades 1857, men min bok är nyare (ett halvfranskt band från 1928). I den upplagan har Carl Larsson illustrerat berättelsen, men inte på någon enda av de vackra bilderna ser man skymten av något som kan likna en singoallablus. Ändå är det den romanen som gett namn åt blusen. Jag gissar att det bara är i Sverige vi säger så – på engelska talar man till exempel om ”peasant blouse” (bondblus). Någon som vet vad det heter på andra språk?

Ena guddottern fyllde år i helgen. Hon är en rätt bestämd tjej med stort hjärta (det är de för övrigt alla fyra). Med ens jag fick syn på det här tyget tänkte jag på henne – lite dragning åt rosa och fina, söta, gulliga hundar. Den här singoallan är lite olik mina bondblusar. I storlek 8 år var den till exempel lika lång som den bondblus jag sydde för en treåring tidigare! För att vara på den säkra sidan förlängde jag lite, trots att det dröjer ett år till innan Lilla A fyller 8.

Jag sydde på en snedslå som resårkanal, och det blev riktigt bra. Ärmarna och livet är fållat på vanligt sätt. Här hade jag stor nytta av min nya magnetiska sömguide!

[Spetsen passade för bra för att inte komma till användning här. Den får påminna mig om att även sånt man tror aldrig kommer till nytta, faktiskt blir fint på rätt ställe.]

Nu håller jag tummarna för att Lilla A kommer att tycka om blusen.

Mönster: Welinder, 8 år
Tyg: Swelogent
Band: loppis
Glädje: den blev så fin! Jag får nog omvärdera singoallorna...
Att komma ihåg: det blir snyggare med stickade sömmar – jag är lat ibland och låter bli, men det blir verkligen så mycket finare med det lilla extra
Idé: vänd på kantbandsfållen så att kantbandet kommer utåt
Lust: att läsa om den sorgliga, romantiska berättelsen om Singoalla och Erland

Sporthojsklänningar

2009-05-22T09:44:00.001+01:00

Sprallinens pappa kör motorcykel. Sporthoj, närmare bestämt. Det förklarar kanske Sprallinens intresse för motorcyklar. Här meckar hon nya moppen på sin ettårsdag – två år senare har vi svarta märken efter snäva kurvtagningar i golvet, och moppen används varje dag. Hon har blivit lovad ett motorcykelställ så fort hon kommit upp i minsta storleken...

Det är inte så konstigt då, att hela familjen blev begeistrad över Alexander Henrys sporthojstyg. Jag beställde och sydde. Kompletterade med hemgjorda kantband i målflaggsrutigt svart-vitt.

Jag gillar verkligen den här klänningsmodellen (tack igen Hello, för mönstret!). Lite ledsen är jag över att Sprallin nu definitivt vuxit ur sin svalklänning, men jag har skalat upp mönstret en storlek så att det ska passa henne och andra barn runt metern bra.

Ett misstag med skärkniven gjorde att tyget inte räckte till två bakstycken. Det ena är därför i samma svart-vitrutiga tyg som kantbanden är gjorda av. Ett misstag som blev riktigt tufft! Det behåller jag i kommande varianter (mer sporthojstyg är nämligen på väg åt mitt håll).

I ryggen slog jag i vanliga prymknappar. De silvriga passar bra till motivet tycker jag.

Mönster: Simplicity från 1960-talet, omskalat och moderniserat
Storlek: 2-3 år och 3-4 år
Tyg: Alexander Henrys ”Pulling g's” (köpt i någon amerikansk webbutik), svartvit rutig bomull från Sidencarlsson
Snedslå: hemgjord av det svartvitrutiga tyget och Panduros snedslåvikare
Kul: krocken mellan den docksöta klänningen och det tuffa mönstret
Mindre kul: skulle väl möjligen vara att tyget inte alls räckte så långt som jag ville, delvis beroende på att det är rätt smalt, delvis beroende på att jag skar fel

Pixiväskor

2009-05-12T09:51:00.000+01:00

Hur var det nu med genustänkandet? Jag sydde två småpresenter i veckan. Den ena pixiväskan är till en tjej och den andra till en kille. Kan ni gissa vem som ska få vilken?

Dottern ville absolut ge den med motorcyklarna till sin tjejkompis. Tvärr räcker inte vare sig tyget eller tiden till att sy ytterligare en, och den som ska få hojväskan är djupt förälskad i just det tyget (det är vi alla här hemma också). Senare kom Sprallinen på att tjejkompisen nog skulle gilla den med hjärtan också ”för hon är så bra på att rita hjärtan, förstår du mamma”.

Mönster: eget
Tyg: motorcyklar från Alexander Henry, hjärtan från loppis, svartvitrutigt foder från Sidencarlsson och grönvitrutigt foder från Stoff och stil
Roligast: att sy pixiväskor igen!
Bortglömt: när jag sydde de första lovade jag ju att lägga ut en tut på väskorna - det kommer.
Förhopping: att de båda fyraåringarna kommer att gilla sina väskor

Experimentblus

2009-05-07T09:05:00.002+01:00

Jag är så nöjd med Vegbees mönster på bondblus. Det är lite konstigt för egentligen är jag rejält trött på alla singoallatoppar... Men bondblusarna är lätta att göra och anpassa efter barnets storlek, och de räcker länge. Förra årets bondblusar passar Sprallinen även i år!

Men så var det ju det där med behov... Sprallinen behöver inga fler (vem lurar jag?), men det gör jag. Jag behöver dessutom ständigt experimentera. Så jag började mäta och klippa till en bondblus i vuxenstorlek. Under retrohelgen sydde jag den klar.

Problemet med den här prototypen är att jag inte skrivit ner några mått. Man kan ju inte tänka på allt... Men jag tror inte att det gör något, för jag är inte alldeles glad i halsringningen. Jag tycker att det ser bylsigt ut med resårrynket – och, hm... lite hemsytt. Ärmarna slapp resår helt, det blev snyggare så var vi alla överens om.

Jag fortsätter experimentera. Har ett svenskt, ett japanskt, ett tyskt och ett mexikanskt mönster att prova. Vem kunde ana att sömnad skulle vara så internationell?

Mönster: eget med grunden från Just totes
Tyg: Stadsmissionen
Bra: ett nytt plagg i min garderob (det hör inte till vanligheterna)
Kul: att blusen passar, jag kan avslöja att den blev ett ufo redan i somras eftersom den då inte passade alls och jag började fundera på att lägga in remsor i avvikande tyg i sidsömmarna...
Mindre kul: den bylsiga ringningen
Utmaning: att hitta det bästa blusmönstret i vuxenstorlek – någon som har förslag?

3 x retro

2009-05-06T08:32:00.004+01:00

Under den härliga retrohelgen med sällskapssömnad försökte jag gräva mig ner i den stora lådan med tänkta och ibland påbörjade projekt. Behovblusen från förra inlägget var det första som blev klart. Sen knåpade jag på något som inte alls ville sig och som kommer att få ligga till sig ett tag. Muttrade lite efter det, men tröstsydde sedan den här bebisklänningen.

Tyget är min absoluta favorit. Som en sommaräng, och med gula kantband och volang blir den extra solig. Jag blir så glad av färgerna! Och det hoppas jag att någon annan kan bli också, för jag har ingen tänkt mottagare till denna, utan låter den följa med till Galleri Hemsytt i pingst.

Jag hade väldigt ambitiösa mål med retrohelgen. Men inget av de två plagg jag tänkt skapa från grunden blev ens påbörjade. Däremot blev det en del annat, så det känns inte som att det gör något. Mer om det längre fram.

Tyg: blommigt retrotyg som jag tror är Almedahls, men helt säker är jag inte; det gula är Ikeas Ditte
Mönster: förenkling av Skorpanmönstret, storlek 6 månader
Kul: att sy retromönster i retrotyger under retrohelgen! Och att klänningen lyser av sommarglädje

Behovsblus

2009-04-29T14:27:00.010+01:00

Sprallin behöver nya byxor och på loppisen hittar jag en tjock duk i fantastiskt vacker ljusturkos nyans. Hemma ritar jag av mönstret jag vill använda och sen avstannar byxmakandet. För jag har just fått syn på att ett av mina traderade tyger tokmatchar i färg, och jag har väntat på att förstå vad jag ska gör av just det tyget. Så nu tar jag det andra tyget i stället, ritar av ett blusmönster jag längtat efter att få testa och hittar ett band som passar fint. Och så börjar jag sy blusen.

[På retrohelgen blev den klar. Vad mer jag sydde då får ni strax reda på...]

Sprallin behöver inte alls någon kortärmad blus som kräver strykning. Det var hennes mamma som behövde testa lite tyger och mönster. Ni vet säkert hur det kan vara.

Blusen är helt slät, förutom den lilla puffen på ärmarna, och rätt nätt. Jag förlängde den, men skulle kanske valt en större storlek i stället, för på bilden i mönsterboken ser den luftigare ut. Men den passar Sprallin och ser fin ut på. Kommer att passa så bra med de där byxorna som jag fortfarande inte klippt till.

[Med lite övning går det rätt bra att sy på band - men jag önskar mig ändå en bandpåsyningspressarfot. Finns det sådana?]

Mönster: japansk bok, storlek 100
Tyg: från ett traderat tygpaket
Band: Retrosaria

Överdragsbyxor

2009-04-25T22:02:00.000+01:00

Nöjd, nöjd, nöjd över att ha landat ytterligare ett ufo! Till slut blev jag trött på alla sandiga kläder (som man varje kväll måste dra av i hallen och kasta i tvättkorgen) och sydde äntligen klart de här överdragsbyxorna till Sprallin.

En av tjejerna på syjuntan skrattade gott när hon såg dem igen. Hon mindes alla mina problem med dem för ett år sedan. Men nu är de klara – inte fodrade och inte med snodd i midjan, men helt funktionsdugliga.

Böjvecken på knäna, reflexerna runt benen och de orangea sömmarna ska ge intryck av arbetsbyxa. Det funkar bra, tycker jag. Efter ett par dagars användning har det visat sig att tyget inte är så smutsavstötande som jag hade hoppats; men det gör inte så mycket om de här byxorna blir grå snabbt. Huvudsaken verkar vara att man får ha strumbyxor på sig till dagis igen.

Mönster: Meedom och Meedom, form 2 (?), storlek 92
Tyg: barnvagnstyg från Jonic och reflexband från Stadsmissionen
Upp: klar!
Ner: att det tog så lång tid att få dem klara

Mönsterprovning

2009-04-24T21:38:00.003+01:00

Första gången jag lagar en ny maträtt gör jag som receptet säger; kanske av respekt för den som uppfunnit rätten. Sen Kajsa Wargar jag. Samma sak när jag syr – första gången följer jag mönstret. Sen justerar jag.

Det här är mitt första försök att sy en Antoniatröja. Ni har sett dem förr hos Kaja, och kanske i någon av de tyska eller holländska bloggarna. Jag är jättenöjd med kombinationen, men halsringningen blev lite för vid (men det tror jag beror på en tankevurpa när jag klippte till tyget). Här är tröjan förlängd 2 centimeter, men den kan gott förlängas ännu en bit. Nu funderar jag som bäst på vilka tyger jag ska kombinera härnäst.

Det är ett roligt mönster för det finns så oändligt många variationer av det. Resultaten kan bli sockersöta, överlastade eller sportiga. Kul att leka med!

Mönster: Antonia från Farbenmix
Tyg: ugglor från Jofotex och ränder från E-slöjd
Bäst: den sommarfräscha kombinationen och att få testa ett nytt mönster med lite annorlunda skärning
Sämst: att det inte blev perfekt på första försöket...

Två flugor i en smäll

2009-04-21T12:18:00.000+01:00

En fluga gör ingen sommar, men med två blir det smäll? (Hm, bäst att skynda vidare till sticksnacket innan jag går bort mig bland metaforer.)

Det här ska bli ett par sockor. Stickade från tårna och uppåt och båda två samtidigt. På rundsticka! Det är Sticka meras aprilmönster för sockklubben och jag är så himla glad över att få lära mig nytt! Medan Sprallinen tittar på Bolibompa sitter jag bredvid henne i soffan och stickar. Det är min bästa sticktid!

Sockorna då? Jo, att sticka från tårna och uppåt verkar odramatiskt. I alla fall innan man kommer till hälen (den har jag ju inte provat än). Det är bara att följa mönstret. Att sticka på rundsticka i stället för strumpstickor var också rätt enkelt. Metoden kallas ibland ”magic loop”. Att sticka två sockor samtidigt på rundsticka var aningen knepigare. Nu när jag kommit en bit ser det enkelt ut – det gjorde det inte i början! Så här startar man:

- Lägg upp halva antalet maskor för socka 1, med nystan 1
- Lägg upp hela antalet maskor för socka 2, med nystan 2
- Vik stickan på mitten så att maskorna för socka 2 fördelas lika på båda sidorna
- Lägg upp resten av maskorna för socka 1, med nystan 1

Sen ska det bara vara att sticka. Vi får väl se... Jag skaffade en lång rundsticka för ändamålet, men 80 cm verkar vara för kort och stickningen blir lite knölig. Får försöka hitta en ännu längre (helst före helgen eftersom det kommer att bli en del bil- och besöksstickning då).

Asereht har gjort en gedigen genomgång av länkar på nätet för den här typen av stickning. Det är framför allt den här filmen jag haft nytta av.

Japanska långshorts

2009-04-19T12:26:00.000+01:00

Ända sedan jag bläddrade i den första boken med japanska sashikobroderier har jag funderat på hur man kan använda det på kläder. Japanerna själva använde tekniken för att lappa eller förstärka kläderna, och för att sy fast flera lager tyg så att de kläderna skulle bli varma. I brandrockar syddes också flera lager tyg fast med sashikosömmar, så att rockarna skulle kunna hållas blöta medan brandmännen gjorde sitt jobb. Jag är fascinerad av att något så enkelt som efterstygn och så simpelt som lappning av arbetskläder kan göras så vackert. Jag inser ju att jag ligger långt efter, men här kommer i alla fall mina första sashikobyxor.

Tyget är en fantastisk bomullspoplin med elastan. Känns otroligt sval och skön för sommarbruk. Nu när jag provsytt ska jag rusa till tygaffären och köpa några meter till... Det blir nog några långshorts till Galleri Hemsytt. Modellen är från en av mina japanska mönsterböcker.

Mönster: japansk mönsterbok och eget huvud
Tyg: tunn bomull med 4 procent elastan från lokala tygaffären
Broderi: japansk broderitråd
Kul: det blev riktigt bra
Tips: jag använde en pressarfot för hushållsoverlocksöm när jag gjorde stickningarna, den har en liten guide som kan löpa längs den sydda sömmen så att stickningen kommer precis på jämnt avstånd
Kommentar: i senaste numret av någon sytidning beskrivs hur man gör sashiko på maskinen – men det är mycket charmigare och vackrare med handsydda stygn, även om de inte blir så jämna och även om det inte blir så mycket

Stor och liten

2009-04-13T20:28:00.003+01:00

En första titt på gallerisytt. Sista helgen i maj öppnar vi Galleri Hemsytt igen! Det ska bli minst lika roligt och spännande som sist och, precis som sist, har jag haft tusen planer på vad jag ska sy men inte förverkligat en enda. Förrän nu.

[Fem set Stor och liten-väskor vajar lite lojt i päronträdet och väntar på att det ska bli gallerihelg.]

Väskorna Stor och liten är precis det. En stor väska med invändiga fickor för de stora människorna och en liten för de mindre människorna, eller för de mindre sakerna. Jag gillar symmetrin och matematiken i de här väskorna, där allt är delbart med tre. De små är två tredjedelar av de stora.

Mönster: varianter av Knåpmoderns dagiskasse
Tyg: salig blandning, alla har Ikeas solgula Dittetyg som foder

Mer påskägg

2009-04-13T19:52:00.006+01:00

Nu är ju gudsyrrorna inte på något sätt ensamma om att få massor av godis till påsk. Jag räknade kallt med att även Sprallinen skulle få mer än vad hon skulle orka och fyllde ut hennes ägg med en kjol gul som själva solen.

Eller kanske ska man säga ”gul som en liten påskkyckling”? Hur som helst, med blommiga Lisa-Marie-tröjan till och prickiga strumpbyxor blev Sprallinen hur påskfin som helst. Och med huckle på huvudet och förkläde om midjan en av de sötaste påskkärringar man sett.

Kjolen är en halvcirkel i sex våder. Mitt fram och mitt bak är den randig i lite bredare våder. Alla sömmar är nerstickade och i midjan är resåren fastsydd. Bra recept på hur man snickrar en vippkjol finns hos Systickan.

[Kjolen har inte hamnat på någon produktbild än. Men jag bjuder gärna på lite påskkärringsbilder, trots att man nog bara anar hur kjolen ser ut.]

Mönster: eget, med inspiration Systickans vippkjol
Tyg: gul velour från Hilco (Neanobelle) och randig från Jofotex (matchningen var okej, men inte alldeles perfekt)
Kul: snabbt och snyggt – och lagom som äggfyllning
Härnäst: får nog största häxan i familjen en egen kjol

Påskgodis

2009-04-09T20:24:00.002+01:00

Idag flyger häxorna till Blåkulla. Min lilla påskkärring fick gå lärling hos sina äldre gudsyrror. Tjejerna ritade påskkort, klädde ut sig och drog iväg i det lilla samhälle där gudsyrrorna bor. Men innan dess utbytte de påskägg med Sprallinen.

[Vad är det här? Glasögonfodral? Tygbindor? Ögonbindlar?]

I gudsyrrornas påskägg fanns förvisso godis också, men eftersom jag anade att de skulle få mer än nog av sånt fyllde jag ut med en liten present. Ett hårband till varje tjej. Fast jag tror i ärlighetens namn att de pyttesmå russinpaketen uppskattades mer. (Men haha, russinen tar slut och då finns hårbanden kvar!)

Varje hårband består av en vändsydd överdel och en kanal med resår att ha under håret. Så här sydde jag:
1. Klipp till två bitar till överdelen, de är lite cylinderformade
2. Klipp en bit på 8x22 cm till kanalen
3. Sy ihop överdelarnas långsidor räta mot räta, vänd och pressa
4. Sticka kanterna (lätta rejält på pressarfotstrycket)
5. Sy ihop kanalen räta mot räta, vänd och pressa
6. Trä in en 12 cm lång resår (2 cm bred) i kanalen och nåla fast en bit från öppningarna
7. Vik in kanterna på kanalen
8. Trä in överdelen i kanalen. Gör ett snyggt veck så får den plats.
9. Sy fast överdelen i kanalen på båda sidor. Klar!

Med lite tur får vi snart se bilder av gudsyrrorna med hårband.

Mönster: eget, med inspiration av en e-bok från Farbenmix
Tyg: det med beige blommor och ringar från SewZannes fabric och det röda med rosa djur från Farbenmix (det verkar ta slut lika snabbt som det kommer in)
Kul: snabbt och snyggt – och lagom som äggfyllning
Härnäst: får nog största häxan i familjen ett eget hårband men tillsvidare står hon ut med den obloggade prototypen
Ny besatthet: Farbenmix, nu har jag ännu fler mönster (och de är för kläder till mig!)

Blommor och sol

2009-04-05T13:14:00.010+01:00

Igår hade vi vår! Sprallin och jag var ute på landet och letade efter tussilago, blåsippor och björkris. Var ute i solen hela dagen och bara njöt. När vi kom hem igen var kroppen full med vårkänslor och jag sydde en blommig vårkeps med solsken i fodret.

Det här är ett förstlingsverk. Det finns gott om utrymme för förbättringar – till exempel var det inte riktigt med avsikt som bandkanten blev rå mot kullen (fast just den detaljen blev snygg till det annars lite för gulliga tyget).

Det är mellanlägg i både skärmen och bandet, och skärmen är kantad med jeanskantband. Någon som känner igen modellen? Jodå, det är syjunte- och Galleri Hemsyttkompisen från Kånkarong som varit supersnäll och lånat ut sitt mönster. Tack!

Mönster: Kånkarong (tack snälla du)
Tyg: Stadsmissionen, Ikea och kantband från Söders tyger
Glad: den ser lite busig ut, och passar som en smäck ;-)
Förbättringspotential: jodå sådana finns det flera stycken, bland annat ska jag nog lägga vecken på ett annat sätt nästa gång och sy fast bandet lite smartare

”De ser ut som gamla mormorsstrumpor”

2009-03-31T08:53:00.000+01:00

Mina pomatomusbenvärmare är klara. Enligt sambon ser de ut som gamla mormorsstrumpor, vilket jag, men inte han, tycker är rätt okej. Så jag klär mig i kjol, tajts, mormorsstrumpor, tröja och min mormors gamla blåblommiga sjal och känner mig varm och lite vintrig. Det kan behövas för i helgen hade vårsolen gömt sig och det var kallt och rått igen.

När jag väl förstått mönstret var det rätt lättstickat. Alla räta maskor stickas i bakre maskbågen, vilket gör dem vridna. Snyggt, men lite mer tidskrävande. Sedan jag lärde mig vridna maskor stickar jag all 1x1-resår på det sättet, men det är stor skillnad på 10 varv resår och fem och en halv mönsterrapport pomatomus...

Mönster: Knitty, vintern 2005
Garn: Debbie Bliss Merino, 3 nystan jätteskönt och mjukt garn gick åt
Stickor: 3,5
Upp: de blev snygga
Ner: fast nu behövs de knappast på ett halvår eller så...

... för då kommer sommaren snart!

2009-03-29T21:25:00.007+01:00

Senaste snön smälter sakta bort. Kanske kommer ännu mer. Himmelen är entonigt grå. Sprallinen kräktes på väg till helgens utflykt. Men det blir sommar, någon gång snart kommer den. För här hemma sjunger vi både Idas och Pippis sommarvisor och när Sprallin sover middag syr jag i blommigt tyg och soliga färger.

Det är en Lisa-Marie till och den här gången är jag nöjd. Visst känns det lite mer troligt att det kommer en sommar när man ser på de härliga färgerna? Eller för att citera Sprallinen:
”Åh, mamma, med blommor. Vad bra att du sydde den till mig.” Gott betyg med tanke på att det faktiskt inte är någon klänning...

[Ärmarna har blommiga infodringar. Snibben vände jag med Mirres sytips om perfekta hörn – strålande i sin enkelhet!]

Den här gången gjorde jag infodringar i de spetsiga ärmarna och lade till en röd kantremsa längst ner. Den får liksom hålla ihop alla mönstren. Halsringningen blev inte heller lika vid, och livet är förlängt 4 centimeter. Precis som de tyska förlagorna har jag stickat ner sömmarna med trestegszickzack – och det blev riktigt snyggt.

Tröjan passar toppen till velourbyxorna jag sydde innan maskinen fick spatt igen. Resår i midja och benslut. Men jag gillar muddar bäst i bensluten, det fungar så bra under overallen och i stövlar.

Mönster: Farbenmix och ”Sy sejt børnetøj”
Tyg: E-slöjd och blommig trikå från Tygverket; orange velour från Jofotex och gul från Krabat
Glad: över att det blir ljusare och varmare och snart är sommar
Undran: är det någon annan med en Bernina 700 DL som haft problem med Bibbis tråd? Min symaskinsfarbror tror att det kan vara den som ger mig så stora problem.

Äntligen sams!

2009-03-23T10:26:00.000+01:00

Vi har slutit fred igen, jag och overlocken. En månads trilskande är över, och det känns befriande. Äntligen syr vi tillsammans igen.

[Testar mönstret – riktigt så snett som det ser ut på bilden blev det dock inte]

Nyss testade jag ett tröjmönster från Farbenmix som fått vänta i flera veckor (tack till Kaja som inspirerade mig att hitta dit). Det tyska barnmodet verkar väldigt färgsprakande, men på ett annat sätt än de svenska retrofärgerna. I ärlighetens namn tycker jag nog att det mesta är för ryschigt och pyschigt, men grunderna verkar bra. Så när euron stod som högst passade jag på att beställa lite mönster och band från Farbenmix.

[Spetsiga Nemi-ärmar sydda på en av skolmaskinerna på syjuntan, jag tror inte att jag kommer att sy så mycket mer på dem om de inte får lite TLC.]

För en dryg meter Sprallin passar storlek 98–104 bra. Jag vågade inte lita på det utan förlängde ärmarna, som nu är i längsta laget. Kolla in spetsen nere på ärmen, visst är det lite Nemi-coolt? (Fast kanske inte så värst praktiskt när man är tre.)

Urringningen kommer jag att föminska i kommande versioner, för den blev lite för djup. Men på det hela taget är jag nöjd, och fruktansvärt glad över att sy igen.

Mönster: Farbenmix
Tyg: randig Eisertrikå och blommig Hilcosweat
Glad: över att det funkar igen
Funderar: över varför jag valde så vintriga färger när det nu verkar bli vår
Ska nog tänka en gång till: och inte sy tröjor till någon som bara vill ha klänning...

Och just när jag skrivit klart börjar overlocken bete sig illa igen. Nu är den på service. Igen. Det tär på inspirationen när redskapen inte fungerar.

Hemliga grytlappar med sashiko

2009-03-02T15:12:00.005+01:00

En av de bästa sakerna med hemlisbytena är att de får mig att prova saker jag inte skulle gjort annars. Någon gång stickade jag till exempel en halsduk på ett, för mig, nytt sätt. En annan broderade jag lite doodligt på en bussarong. Jag har hittat garner jag aldrig skulle upptäckt annars och böcker jag inte visste fanns tack vare Sticka meras garnhemlisar och En bok om dagens pocketbyten. Underbart! Kanske var det därför jag gick med i Syswapparmammornas grytlappsutbyte. Jag har nämligen aldrig sytt grytlappar.

[De traditionella sashikofärgerna är indigoblått och vitt, men eftersom Kråkeboviken uppgett att färgerna i hennes kök var svart, grått och vitt blev grytlapparna svarta.]

Jag har ju snöat in lite på det japanska. Ni har fått en glimt av sashikobroderi tidigare, och jag har planer på mycket mer framöver. Nu är det ju inte bara broderierna jag gillar, syböckerna är fantastiska, tygerna bedårande och maten gudomlig! Eftersom grytlappspaketet skulle innehålla ett recept och en ingrediens till sagda recept gjorde jag det väldigt lätt för mig. Jag tog nämligen familjens nya favoriträtt ”sprängd sushi” och bifogade det viktiga wasabipulvret köpt i den japanska livsmedelsbutiken vi har här i staden tillsammans med ett par små påsar misosoppepulver. Smaklig måltid!

Mönster: eget
Material: svart, tjockt bomullstyg; japanskt brodergarn i bomull och lädersnoddar till hankarna
Glad: över att de blev så fina, även om sömmarna svajar på några ställen – undrar om jag inte måste göra ett par till mitt eget kök också
Håller tummarna för: att Kråkeboviken delar min japanska smak

Hemliga grytlappar

2009-03-01T15:13:00.004+01:00

Titta vilka härligt stora grytlappar jag fick i ett paket i veckan. Jag har varit med i syswapparmammornas grytlappsutbyte. Mycket kul och alldeles lagom i omfattning för att passa i mitt liv just nu!

Det är Therese på tk:s design har sytt grytlapparna till mig. De kom tillsammans med ett recept på kladdsockerkaka – som vi provade samma kväll och åt med välbehag – och ett paket flingsalt med rosmarin som måste vara toppen att ha på till exempel klyftpotatis. Tack!

Närkontakt! Ännu ett ufo har landat...

2009-03-01T14:03:00.004+01:00

Johorå. Nu är jag på gång, nu krymper ufohögen. Igår blev jag klar med ett par sockor som varit nästan-klara sedan i september.

[Augusti månads sockor i Sticka meras sockklubb 2008]

Själva mönstret, Spring forward socks, är enkelt. Vill man ha hjälp med stickbeskrivningar på engelska kan man dels kika på ordlistan hos Sticka mera, dels kolla på videosnuttar till exempel på Knitting Help.

[Här syns möjligen att tån är sydd med maskstygn, graftad, vilket gör avslutningen osynlig och icke-skavig]

Helt nytt för mig var att sy ihop tån. På sticksvengelska säger man att man graftar. Resultatet blir en osynlig söm som inte skaver. Jag blir alldeles upprymd när jag lär mig nya smarta saker – nu blir det aldrig mer dra-tråden-genom-de-sista-maskorna-tår. Jag hade god hjälp av en stickinstruktion på You tube och den här beskrivningnen från Damselfly's delight.

På Sticka mera har ett nytt år börjat i sockklubbben. Minst ett mönster i månaden är det som gäller, och den här gången är jag också med. Jag kikar runt på många duktiga stickares bloggar och imponeras. De två första sockorna har jag hoppat över (eftersom de här inte var klara än), men kanske kommer ett fint och lagom komplicerat mönster i mars.

[Mönstret är så vackert, och efter några rapporter började jag förstå det. Felen i början stör mig faktiskt inte – för mig får de se lite hemstickade ut, det är ju precis vad de är.]

Jag har också börjat på ett par benvärmare i Stickfrossas Pomatomus-KAL. KAL är sticksvengelska för att sticka tillsammans, ”knit-a-long”. KAL:en tog slut igår och då hade jag kommit så här långt. Underbart garn och vackert mönster – de vridna maskornas paradis!

Mönster: Spring forward från Knitty
Garn: Regias fyrtrådiga sockgarn som jag fick i ett hemlispaket, svart med stänk av rött, orange och blått
Glad: över att jag lärt mig göra snygga tår och har ett par sockor till – uppenbarligen är jag egoist när det gäller just sockor, de är bara till mig!
Någon gång: ska jag lära mig att sticka två sockor samtidigt, kanske blir det nästa stickprojekt

Bland flygande tefat, symaskiner och klänningar

2009-02-22T18:54:00.000+01:00

Finns det någon som handarbetar som inte har en hög med ufon* någonstans? Min växer och växer och ibland föresätter jag mig att beta av lite. Som den här elefanttunikan. Jag började sy den i somras, så glad över de gula elefanterna. Men sen tog det slut. Det var något med tunikan som inte stämde och jag kom aldrig på vad (då saknades bara fållen i kjolen, men jag tyckte redan då att den blev lite för kort).

* ufo=unfinished objekt, alltså allt det där man glad i hågen påbörjar men av någon anledningen sällan avslutar, jag är en typisk påbörjare

Inspirerad av Sprallins olika utstyrslar när hon själv får bestämma (hon håller lager på lager-principen högt, grundar gärna med pyjamas, därefter pippikläderna, sedan en balettkjol och ovanpå den en snurrkjol, gärna ett litet linne över pippis förklädesklänning, snuttefilt på huvudet och luciakrona i plysch som håller snuttefilten på plats och agerar krona), bestämde jag mig för att sy på en volang. Den är också sydd med dekorsöm, och har vågig rullfåll. Inte riktigt min vanliga stil. Men kanske Sprallins?

Mönster: Utgångspunkt Meedom och Meedoms raglantröjemönster, form 1, storlek 92, förlängt och utställt och med utanpåliggande dekorsömmar
Tyg: Jofotex
Kul: att den blev klart någon gång, och att den accepterades
Trist: det är fortfarande någon som inte stämmer, men jag kan inte komma på vad och nu får det ju vara
Extra: Sprallin ville visa picknickfilten som hon sytt på sin egen maskin till Pony – det är den hon håller i på bilden

Klänning med kravspec

2009-02-16T08:40:00.010+01:00

[Ser ju inte mycket ut på galgen, kanske kan Sprallin prova i eftermiddag så får vi några lajvbilder i stället.]

Jag började om. Ritade helt nytt och utgick från bilden i huvudet i stället från färdiga mönster. Troligen har jag gjort så många tröjor nu att proportionerna ändå blir rätt. Jag har de här kraven på klänningen:

• den ska vara enkel att ta på och av även för en övertrött treåring
• det ska svänga om den när man snurrar
• den ska inte vara för knölig under overallen
• den ska passa både till strumpbyxor, tajts och byxor
• den ska inte kräva strykning
... och så ska den vara fin!

Det börjar närma sig. Speciellt nöjd är jag med det lilla motvecket på ärmen som ger så snyggt pös. Det har jag inte sett någon annanstans, vilket får mig att känna mig lite extra nöjd.

Halsen och ärmarna är kantade med trikå och inte med muddväv – så skönt att gå tillbaka det som funkar. Visst fick jag sprätta en gång, men det blev bara en. Stort plus. Den här gången följde jag mamma M:s råd och sydde fast kantbandet i en enda söm.

Tyg: Jofotex Televerksorangea flodhästar
Kantband: E-slöjds smalrandiga grå–svarta trikå
Mönster: alldeles eget
Glädje: att uppfinna, hitta på och få till
Mindre glatt: klänningen blev lite för stor (fast då räcker den ju länge) och den är inte tillnärmelsevis så fin som prinsklänningen, enligt Sprallin, fast bättre än den med bilar som hon tycker är en tröja
Utveckla vidare: jag har idéer på halsringningen och livbredden, modellen är inte färdigutvecklad än och nu sitter jag nästan på nålar i väntan på att få tid att göra nästa version

Och så blev det ju ett par velourbrallor till. Det här är nog det mest diskreta barnplagg jag sytt hittills... Samma mönster och samma tygleverantör som nästan jämt.

Tyg: Hilcovelour från Neanobelle
Mudd: E-slöjds smalrandiga trikå i benen, insydd resår i midjan
Mönster: Grue och Strand ”Sy sejt børnetøj”
Bra: diskreta saker passar till mycket, och det är ju inte som att Sprallin kommer att ha svarta tunikor till direkt

Ho ho!

2009-02-15T19:37:00.007+01:00

Ho ho – who who, vem är du? Främligen jag stickat till? Jag är med i Sticka meras mössbyte och har ett namn på den som ska få min mössa och vet att hon gillar höstfärger, men sen vet jag inte så mycket mer. Så när jag hittade en mössa som heter Who valde jag den. Mössan är lite lagom i största allmänhet – nästan vem som helst kan bära den och skulle man inte gilla sina ugglor kan man lätt bara sprätta bort ögonen. Med lite skogsfantasi kan man nog få det till att det är höstfärer i mössan; kanske mer grånovember än lövsprakande oktober, men ändå. Själv tycker jag att garnet är jättefint!

[I det här garnet blir mönstret väldigt diskret. Och svårplåtat.]

Jag hittade det här mönstret för drygt en månad sedan, men den senaste tiden tycker jag att det dykt upp ugglemönster överallt. Eller så märker jag dem bara mer nu. Här är en tröja jag gärna skulle sticka. Den där gången när jag inte har något annat projekt.

Mönster: Penguin purls
Garn: Drops Alpacka, mindre än ett nystan
Knappar: de absolut minsta som fanns på Tygvaruhuset, fastsydda med orange brodergarn

[Även här kan jag fråga who?who. För mössan kom i ett anonymt kuvert utan notering, min enda ledtråd var de danska frimärkena...]

Min egen röda mössa fick jag faktiskt redan för ett par veckor sedan. Den har blivit välanvänd sedan dess – tack!

Hjärtedagen

2009-02-14T13:33:00.004+01:00

– Idag är det hjärtedagen, mamma. Och lördag! Vad är det man brukar få på lördagar, mamma? Något som är gott? Som jag gillar? Mamma, ska jag få något idag, för det är lördag idag och då får man det... Fast först ska vi gå till barndansen. Och där ska jag visa min balett, och dansa med sjalarna och Pippi och flyga som Karlsson. Och E är också där och S och sen fikar vi, eller hur mamma? Men det är hjärtedagen och då får man också något, något som är gott, som börjar på go-go-go-go-go-godis. För det är lördag. Eller hur?

Ja. Eller hur?!

[Dålig mobilbild – kanske tar jag en bättre sen när kameran kommit hem igen]

Alla hjärtans dag på er, allihop! Hoppas att ni också får skutta lite och sen får något som är gott och börjar på g-g-g-g...

Material: billiga dansskor från stora klädkedjan, molinégarn
Mönster: fritt ur huvudet
Tips: fingerborg! Det är hårt tyg och pilligt att fästa trådarna.
Risk för: att jag blingar dem ännu mer när jag hittar grönt garn att göra gräs och blad och kvistar med – tror inte det kan bli för mycket

Varm om hjärtat

2009-02-13T12:19:00.002+01:00

Sprallin och Lilla M har med sig presenter till sina gamla fröknar på småbarnsavdelningen idag. Sen går de till storbarn och busar järnet ;-) Vid närmare eftertanke skulle vi kanske sy några hjärtan att ha liggande på storbarnsavdelningen också – man kan nämligen använda dem som bulpåsar också, om de har legat i frysen och blivit riktigt kalla.

Vetevärmarna sydde Lilla M:s mamma och jag på syjuntan. Vi gjorde innerkudden av oblekt bomull, fyllde med bovete och sydde igen vändhålet på maskin. Snabbt och enkelt. Tyget går omlott på baksidan så att man enkelt ska kunna ta ut kudden och tvätta fodralet.

Mönster: eget
Tyg: Reprodepot
Fyllning: bovete från Saltå kvarn
Kul: samproduktion
Tips: vi tänkte skriva instruktioner med textilpenna på innerkudden, men kände att det nog var allra smartast att faktiskt testa hur länge man ska värma kudden i mikron först...
Till en annan gång: sätter vi öppningen lite längre ner och gör den ännu mer överlappande

Den som ingen krage har, hon får gå med halsen bar...

2009-02-12T20:06:00.000+01:00

Ni vet hur det kan vara. Man har hittat ett splirrans nytt recept som låter jättegott, skriver en lista och beger sig till affären. Väl där går en av de där speciella ingredienserna till rätten inte att uppbåda. Så man tar något annat, välbekant, som ersättning. Självklart blir middagen god, men inte som man hade tänkt sig och så sitter man där och undrar hur det egentligen skulle ha smakat.

Ungefär så var det med den här skjortan. Jag hade tänkt prova ett skjortmönster ur Ulla Welinders ”Sy och strik børnetøj 4–10 år” och passa på att träna på kragar. Tyget köpte jag på Syfestivalen i höstas och det har hela tiden varit tänkt till en skjorta. Bara så att ni vet, nu är tyget slut och går inte att få tag på igen... Och jag köpte precis 10 cm för lite. Så jag fick träna på halsinfodring med kantband i stället. Det blev bra, men inte riktigt så bra som det hade kunnat bli. Ja, ni fattar.

En detalj – som jag inte tänkte på att fotografera – är insnitten i ryggen. Ändå var det dem som lockade mig till mönstret från början. En variant av samma skjorta skulle ha spännband i ryggen och läderknappar. En annan detalj är de ”falska” manschetterna. Minskar vidden i ärmen och är lite fin så där, på ett enkelt sätt. Rätt krydda!

Mönster: Welinders ”Sy och strik...”, storlek 4 år
Tyg: underbart mjuk bomullsflanell från MG-tyger
Knappar: Snapsource
Upp: jag fick lite revansch på att fodra med snedslå, i ett tidigare försök gick ju det helt åt pipsvängen
Ner: Tja, skjortan blev kraglös, vad ska jag säga?

Och så blev det ju ett par velourbyxor till. Färgen är fantastisk, förstår inte varför jag väntat ett helt år med att sy i det. Året som tyget legat sammanpressat i min överfulla velourlåda har satt sina spår, som ni ser. Men jag hoppas att vecken ska gå bort i tvätten.

Mönster: Grue och Strand ”Sy sejt børnetøj”
Tyg: petrolfärgad Hilcovelour från Michas Stoffecke (nu finns färgen hos Neanobelle också)
Upp: färg, passform och snabbsytt
Ner: inget!

Dansa min docka

2009-02-05T14:37:00.009+01:00

Sprallinen vill bara dansa. ”Titta på min balett, mamma” säger hon och skuttar iväg, hoppar, snurrar och är så där lycklig som man nästan glömt att man kan vara. Men. Dansen kräver klänning, det går nämligen inte att dansa om det inte svänger lite i kläderna. Den största favoriten är en vågklänning från JNY Design som hon kallar sin prinsklänning. Den har hon så ofta hon får, det vill säga alla dagar den inte ligger i tvättkorgen eller hänger på tork. Jag tänkte att vi skulle ge oss lite respit, och Sprallin några fler klänningar, så jag har börjat experimentera med tunikeklänningar. Här är första varianten.

[Jag gillar att klänningen inte är så vid som jag upplever att många andra mönster blir. Faktum är att till nästa gång kommer jag nog att ta in den ytterligare lite, och ställa ut kjoldelen lite till.]

[Ett par helt vanliga muddbyxor i fantastisk Hilcovelour som från början var avsedd till tröja till mig. Men tröjan hände aldrig...]

Mönster, klänning: ursprungligen mitt tröjmönster från ”Sy sejt børnetøj” (Grue och Strand), lätt utställd från midjan och lite rundad längst ner.
Tyg: biltyg från Sew Zannes eller möjligen Fabric Fairy
Saknar: skräddarlinjal, då hade rundningen blivit snyggare

Mönster, muddbyxor: modifierat från ”Sy sejt børnetøj” (Sand och Grue)
Tyg: velour från Hilco via Neanobelle, mudd från lokala butiken
Glad över: att det känns som att ljuset är på väg tillbaka när jag ser på de här färgerna, och att båda plaggen var helt oproblematiska att sy
Extra glad över: syjuntan som gör att jag i alla fall får ett par timmars sytid i veckan – just nu är det nästan allt jag hinner

Glimt

2009-01-27T10:34:00.000+01:00

För över tio år sedan föll jag handlöst för japanskt handarbete. På en konstutställning i Seattle såg jag sashiko, japanskt broderi, för första gången. Det har funnits obearbetat i mitt huvud sedan dess. Men nu har jag börjat... Beställt material från Purl Soho och litteratur från Yes Asia. Syr. Och kommer på massor av idéer. Jagar just nu indigofärgad bomull i rätt tjocklek. Jag berättar mer sen ;-)

Det ni ser en glimt av här är mitt förstlingsarbete. Eller kalla det uppvärmning.

[Med en lång nål syr man flera stygn på en gång. Ingen broderbåge och här är till och med stygnen förtryckta på tyget. Kan det bli enklare? Eller snyggare i sin enkelhet?]

[Jag tror alltid att jag måste ha ”riktiga” saker för att göra något. Därför köpte jag riktig sashikotråd, riktiga nålar och en riktig fingerborg (den lilla svarta saken). Men det går garanterat lika bra med en annan tråd och vilken lång brodernål som helst. Fingerborgen, eller påputtaren, har jag ännu inte använt, men så har jag ju inte sytt i så tjocka lager än heller.]

Trappmaskinströja

2009-01-25T21:45:00.007+01:00

[Någon gång kanske jag lär mig att blocka stickningar innan jag betraktar dem som klara. Då kanske tröjan skulle se bättre ut på galgen – på Sprallin ser den redan tipptopp ut!]

Att sticka den här tröjan var ungefär lika kul som att trampa på en trappmaskin. Man går och går och kommer ingen vart – man stickar och stickar, bara rätstickning utan annat avbrott än att vända. Tröstlöst malande. Och sen resultatet! Wow! (nu lämnar jag omedelbart liknelsen med trappmaskinen, för en sån har jag inte sett på åratal, men det har sagts mig att resultatet av trappmaskinstrampande också kan bli bra ;-)

Tröjan sitter precis så snyggt på som på bokens omslag! Sprallin har tittat på den hela dagen och undrat om man verkligen, verkligen får ha den på dagis. Jag tror att hon gillar schvunget i den. Jag gillar den också, och jag gillar stickmetoden med korta varv, som jag inte provat tidigare. Faktum är att till och med sambon, som brukar förhålla sig rätt sval till mina textila experiment, satt och bläddrade i och klurade över boken länge.

Korta varv, vendestrik på danska, går helt enkelt ut på att man vänder stickningen innan varvet är slut. På det sättet kan man forma arbetet och behöver inte sticka separata delar. Hela tröjan är alltså stickad i ett enda stycke och har bara en enda söm.

Mönster: ”Vendestrik” av Hanne Meedom, splirrans ny stickbok med lika snygga bilder och pedagogiska beskrivningar som alltid
Garn: bomullsgarnet Catania , 4 nystan
Stickor: 3,5 och virknål 3 till kantningen i halsen och ärmarna
Glädje: allt utom själva stickningen
Tråkigt: själva stickningen...

Veloursjalar

2009-01-23T14:26:00.000+01:00

Precis före jul (när alla mina maskiner gick sönder) hann jag sy några beställda veloursjalar. Nu, när alla maskiner äntligen verkar må bra igen, har jag gjort färdigt hela beställningen. Ni får bara se de två senaste... de övriga var i en mer julig kombination av rött, orange, cerice och brunt. Smällkaramelligt värre!

[Vintervärmande]

Den första sjalen sydde jag till allra käraste Sprallingudmor i våras. Det är hon som beställt de övriga ;-) Det måste väl vara bästa betyget?

[Vårkaramell]

Mönster: eget
Tyg: velour från Hilco
Kul: att sjalarna blir så uppskattade
Tråkigt: att de inte hann bli klara allihop
Mysigt: att vira in sig i dem. Jag har en familjevariant på gång till lilla familjen Sprallin...

Mitt i prick

2009-01-19T23:45:00.003+01:00

Det låg ett prickigt tyg och väntade på mig i tygbutiken häromsistens. Jag bara visste att det måste få följa med hem och att det skulle gilla kanintygerna. Nöjd!

En tröja är till Sprallin och en till en liten vän som fyller tre snart. Jag tänkte att jag skulle försöka göra kantband i halsen, men var tvungen att sprätta bort det på den turkosa, för där blev det ännu värre än på den andra. Tröjan vi ska ge bort har därför vanlig muddkant.

Mönster: Grue och Strand ”Sy sejt børnetøj” med modifikationer
Tyg: Kanintyget från JNY Design och prickarna från Tygverket
Glädje: gillar verkligen kombinationen
Läskigt: att sy till någon vars mor verkligen kan barnkläder

Igår levde jag som jag lär

2009-01-14T10:33:00.004+01:00

På Äntligen hemmas webbplats kan man nu läsa om syswapparmammorna och dessutom få tips och råd om sömnad. Här är en genväg till Botildas bästa sytips. Vill ni dela med er av era?

Lite läskigt är det att kliva ut ur de hemliga vrårna och inte vara helt anonym längre. Jag tvekade länge ska jag säga.

Ett av mina tips är att inte sy efter läggdags (egen läggdags, inte barnens). I går efterlevde jag det verkligen och slutade faktiskt att sy innan jag blev för trött. Därför har jag ingen fin turkos kanintröja med prickiga ärmar att visa upp än. Men den kommer – tillsammans med en likadan i orange kanintyg.

Behovströja

2009-01-09T09:45:00.006+01:00

Det blir ytterligare några tröjor, eftersom barnet växer och växer och de jag sydde i somras är för små. Här är en randig i lite kraftigare singeljersey. Härligt tyg, men med elakt rullande kanter.

Jag övergav halsmudd och sydde kantband i stället – det var ett tag sedan. Med mina maskiner blir det snyggast att sy ihop kantbandet till en cirkel först och sy på det när båda axelsömmarna är sydda. Här har jag provat varianten där man syr ihop ena axeln, sedan syr på kantbandet och först därefter stänger halsringningen. Men jag får aldrig den där stängningen att bli snygg, och min maskin orkar inte sticka ner den tjocka sömsmånen bra heller.

Mönster: Grue och Strand ”Sy sejt børnetøj” med modifikationer
Tyg: kraftig jersey från Jofotex, mudd från samma ställe
Kul: att fylla på Sprallins lådor så att hon slipper gå i för korta tröjor
Mindre kul: mjae, i ärlighetens namn börjar jag tröttna något på att sy tröjor

Varför inte några tröjor till?

2009-01-08T08:33:00.000+01:00

Inför Galleri Hemsytt sydde jag en del tröjor. De flesta har jag visat tidigare, men de här har legat obloggade sedan dess. Tyget är gammalt och från Finland gissar jag, samma som jag använde till en av de numera för korta sommartröjorna.

[Det här är nog mitt rekord i pillighet – för att kunna sy den där dekorsömmen runt ärmmudden fick jag ta tre, fyra stygn åt gången. Alternativet vore att sy fast mudden innan jag syr ihop ärmen, men det blir skavigt tror jag.]

Jag fick för mig att snofsa upp tröjorna med dekorsömmar. I ärmisättningen var det ju inga problem, men muddarna. Herre jösses vilket pill! Det tog nog nästan lika lång tid att få dit de sömmarna som att sy resten av tröjorna.

Mönster: Grue och Strand ”Sy sejt børnetøj” anpassat till storlek 1-2 år, 2-3 år, 3-4 år
Tyg: mjuk retrotrikå, mudd från Jofotex och E-slöjd
Upp: nöjd med mönstret
Ner: pysslet med dekorsömmarna, tveksamt om det var värt jobbet
Tips: det finns några kvar, om någon är intresserad!

Vintrig bondblus

2009-01-07T21:32:00.002+01:00

Strax innan Galleri Hemsytt-helgen bestämde sig min gamla Nettan för att sluta fungera. Hon åkte på spa och jag fick klara mig med enbart overlocken. Man får vara lite påhittig, så går det hyfsat. Bondblusen här har mudd i halsen och förlängda ärmar med mudd. Allt är tillklippt på frihand medan Sprallinen sov, så det blir mycket spännande att se hur det passar. Fållen fick ju bli en liten rullfåll...

Tyg: Stoff och stil, mudd från Syfestivalen förrförra gången
Mönster: en egenknåpad vintervariant av bondblusen
Kul: att sy igen
Bra: att ha lite juliga kläder
Lärdom: det mesta går att lösa, men inte riktigt allt
Tänkte inte på: att det går att sy fast namnlappen i sidsömmen, så blusen är olappad
Borde göra: sy in ett band att dra åt halsen med lite, för den ser väldigt vid ut

Treårsklänningen

2009-01-05T21:40:00.002+01:00

Sprallin blir tre i morgon. Hennes födelsedagsklänning går i blått och brunt (precis som tvåårsklänningen; jag antar att jag undermedvetet väljer ojuliga tyger) och är sydd efter ett mönster från 1960-talet. Så här på galgen känns det inte riktigt som en Sprallinklänning, men när hon provade den älskade hon den. Den går att dansa i, nämligen!

[Bandet blev en ren lyckträff – jag har ett annat fint band som jag tänkt skulle passa, men det här var ju bara toppen! Eftersom det inte blev så snyggt när jag sydde på det, valde jag att bara fästa det i överkanten – alternativet tror jag hade varit att sy för hand, och vem vill det?]

Syordning

Sy inprovningarna fram och bak
Sy sidosömmarna på livstycket
Sy ihop infodringen mitt fram och sy infodringens sidsömmar (alltså under ärmhålen)
Vik in och pressa sömsmånen för axlarna på infodringen
Lägg infodringen räta mot räta mot livstycket och sy ärm- och halskanten
Klipp smala sömsmåner
Vänd infodringen mot livstyckets avigsida och pressa
Sy axelsömmarna på livet och sy axelsömmarna på infodringen för hand (finns inget enklare sätt?)
Sticka runt hela urringningen och ärmhålen
Gör rynktrådar i kjolens överdel
Passa in kjolen mot livet och sy
Sy på band i midjan
Fålla
Sy knappkanterna bak
Sätt i knappar

Mönster: ett Stilmönster från 1960-talet (jag tror att jag fått låna det av Charleston)
Mönsterjusteringar: jag gjorde kjolen en decimeter längre och inte fullt lika vid som originalets
Mönstermiss: infodringen bak är ett par centimeter för kort – förläng så att infodringen försvinner in i knappslån
Tyg: mjukt flanellaktigt från Jofotex
Band: från Rosapomar
Knappar: blå ringtryckknappar från Snap source

... för här kommer faktiskt jag!

2009-01-04T12:40:00.007+01:00

[Svårfångad men lycklig Julaftonspippi.]

Nu kan jag visa bilder! Så här kommer först en Pippikavalkad. För sömnad och fler bilder hänvisar jag skamlöst till Familjen M och till mitt förra inlägg om Pippi.

[Förklädesklänning med korsad rygg, så klart! Vi ritade om bakdelarna något så att de blev aningen nättare än mönstrets original.]

[Pippimössan som Sprallin ville men inte kunde ha - garnet är 100 procent ull och kliigt. Jag funderar på att fodra med något skönt bakom resårdelen.]

Mönster: Aviga Ellen
Garn: Superwash Orange 151 från Sy och sytt

[Pippi i Blåbärsskogen på Junibacken.]

Jag måste ha varit snäll

2009-01-02T13:44:00.003+01:00

Jag måste ha varit snäll förra året, för i julklapp fick jag minsann en ny kamera. (Men några bilder kan jag ändå inte visa eftersom mitt bildredigeringsprogram krashade tillsammans med datorn och nu kan jag inte begripa var jag lagt installationscd:n.). Dessutom – och mer syrelaterat – fick jag ett klädabonnemang hos Orkan Lia! Förstå hur snygg jag kommer att vara i år :-)

Kolla här vilken fin klänning det var i första månadens paket! Karolina som har Orkan Lia syr måttbeställda kläder i precis min stil och ofta i tyger som har några år på nacken. Jag är så glad att jag, och tomten, hittat henne.

Eftersom det var overlocksymaskinens tur att braka ihop strax före jul har jag inte sytt ett dugg i julhelgen. Tack och lov hann jag med de sjalar som var beställda, sen sade maskinen stopp. Den kommer inte tillbaka förrän efter trettonhelgen. Nu hoppas jag att allt som kan gå sönder har gått sönder, och att allt och alla håller sig hela och friska under 2009!

Här kommer Pippi Långstrump

2008-12-15T20:05:00.002+01:00

”Jag är Pippi” säger Sprallin rätt ofta och senast nu i morse, ”och du är Sprallins mamma” (tack, ett tag var jag Pippis mamma och fanns inte...).
”Fast jag har fått låna Sprallins kläder, för jag har inga egna” fortsätter hon. Symamma Botilda gnuggar händerna och undrar bara lite lite ledande om vi kanske ska fråga om Sprallins mamma kan sy lite kläder till Pippi. Jättebra idé, tycker Pippi.

Kläderna blev klara igår kväll! Jag hade rätt svårt att inte gå efter dem, när nu Pippi så gärna ville ha egna kläder. Men de ska bli julklapp, så de fick ligga kvar i gömstället. Ibland är tajmningen verkligen rätt.

Några bilder kan jag tyvärr inte visa. På senare tid har nämligen min symaskin, min kamera och min dator gått sönder. Symaskinen är tillbaka från doktorn och datorn har fått ny hårddisk och verkar vara på gott humör igen. Men någon ny kamera har inte hittat hit än. Kanske dristar jag mig till att ta några mobilbilder, men de blir ju inte bra (inte ens med den nya mobil jag köpte sedan min gamla gick sönder för någon månad sedan). Utstyrseln består av:
- röd tröjskjorta (Meedom och Meedom)
- blå pösshorts med knappresår (modifierat från Meedom och Meedom)
- en röd och en vit långstrumpa med knapp
- gulvit förklädesklänning med korsad rygg (Grue och Strand)
- orange mössa med flätor.

Jag blir glad av
att ha sytt ett helt Pippiset och över att jag gjort det tillsammans med Familjen M, vars barn ska få en nästan likadan utstyrsel i julklapp.

Jag blir galen av
att allt bara går sönder – det här ovan är bara ett urval. Lägg teve, spis, diskmaskin, torktumlare och ytterligare en mobil till listan så förstår ni.

Jag tar ett blogguppehåll
tills allt fungerar igen. Några inlägg finns klara, men inte utlagda, sen kanske det dröjer.

Jag hoppas
att Tomten ser hur snäll jag varit i år och känner på sig vad jag behöver. På önskelistan står sedan besöket i symaskinsbutiken också en Babylock Evolve – men den får nog stå där rätt länge.

Helgen med Galleri Hemsytt

2008-12-01T20:08:00.004+01:00

[Barnvagnar utanför och trängsel inne – så var det nästan hela tiden!]

Tre dagar höll vi öppet på Galleri Hemsytt (hos ateljé/galleri plindberg i Gröndal i Stockholm). Det var helt fantastiskt roligt! Både att få ställa ut och visa upp och att kläderna dessutom sålde rätt bra. Vi fick många frågor om vi inte kunde ha öppet för jämnan och hur man får tag på kläderna när galleriet stängt. Inspirerande!

[När vi packade upp allt höll vi nästan på att inte öppna alls.
Kläderna var så fina att vi egentligen nog ville köpa allihop själva.]

[Bord och utställning längs den ena långväggen.]

[Längs den andra väggen hängde byxor, klänningar, skjortor och slipovrar på en ställning. I bakgrunden syns också vårt hatträd.]

[Längst in hade vi kassa och glögg. I hyllorna skymtar tofflor och haklappar.]

[Någon kikar på klänningar, någon visar brickan med pixiväskor
och någon undrar om det finns mer glögg...]

Nu är det tömt och städat i galleriet. Jag tror att jag talar för oss alla som ställde ut när jag säger att vi redan längtar till nästa gång. Och jag vet att vi har kunder som också gör det!

Pocket för de stora och pixi för de små

2008-11-23T00:21:00.007+01:00

Det blev några till. Av bara farten... Och jag befarar att det blir ännu fler – i alla fall har jag fler som ligger tillklippta här hemma.

[Jag skäms lite över att jag klippte sönder den gamla fina julduken.
Men se så fina bokomslag och bokväskor det blev av den.
På Stadsmissionen gjorde den hur som helst ingen nytta.]

[Det vcackra Alexander Henry-tyget igen.
Både fodralen och väskorna har rött foder.
Väskorna har också små, röda tryckknappar från Snapsource.]

[Se här vad man kan göra av några gamla dukar... Ser ni fågelns öga?
Det är tryckknappen!]

Tygkassar spar miljön

2008-11-22T11:40:00.000+01:00

Tjoho, jag har äntligen sytt en kasse till mig själv. Många saker att vara glad över, förutom själva det faktum att jag nu har en egen kasse. Dels fick jag testa min nya skärmatta och rullkniv – oj vad lätt det gick! Dels kom jag på hur man får fast bottenplattan på ett superenkelt sätt (bara att overlocka fyra raka sömmar – inte sitta och försöka få till hörnen som jag gjorde i förra försöket). Och så har jag skaffat kantband på rulle. Bara att åter konstatera hur skönt det är med riktiga saker.

Att det här är Knåpmoderns mönster är väl ingen som tvekar om. Men det finns andra. Jag hittade till exempel en sida med ”morsbags”. Det verkar vara ett projekt där syjuntor gör kassar som de sedan delar ut utanför matvarubutiker. Det mönstret kan nog vara värt att testa det med.

Mönster: Knåpmoderns dagiskasse
Tyg: Stadsmissionen
Glädje: att det var så lätt att sy väskan den här gången och att jag nu har en alldeles egen
Mindre kul: skulle väl vara att jag blivit sjuk och inte orkar sy så mycket i helgen som jag hade planer för.

[Fina Sprallinen på väg till mormor och morfar över dagen. Med nya fotominen...]

Välkomna!

2008-11-20T08:30:00.001+01:00

Det är så underbart roligt att följa en idé från start till mål. I somras började jag fundera på om inte alla vi som sitter hemma och syr vid köksbordet om kvällarna när barnen somnat skulle kunna gå ihop om en utställning. Det kunde vi! Nu hälsar vi alla välkomna till Galleri Hemsytt i Gröndal i Stockholm den första helgen i advent. Kom och titta på, och handla, helt unika barnkläder.

Pocketfodralens vara eller inte

2008-11-18T18:54:00.007+01:00

En bok och lite godis. Det är vad hemlisbytet ”Pocket och prassel” går ut på. Jag är med där i min andra blogg Tilde text. Bytet varar i tre månader och man skickar ett paket i månaden. I det sista jag skickade låg en deckare för sträckläsning, en påse non-stop och några ljus. Och ett pocketfodral.

Fodralet är sytt ungefär enligt Rinos beskrivning, men jag lade till foder. Eftersom jag inte hade några passande knappar hemma uppfann jag en lösning med bara snodd.

Det var kul och gick snabbt att sy fodralet. Men liksom Rino undrar jag över den egentliga nyttan. Använder man dem? När man läser böcker man skäms lite över på bussen kanske? Jag har betänkligheter, men har ändå redan planer på en julklappsversion och en strandversion...

Instruktion: Rino
Tyg: ”candle light” från Alexander Henry
Tillbehör: fodret är ett gammalt lakan, kantbanden är traderade, rundresår från Coop och bokmärkesbandet från en förpackning nya lakan
Glädje: att göra något nytt och att göra det snabbt
Fundering: är detta en nyttopryl eller en helt onödig grej?

Randig tröja

2008-11-18T18:41:00.003+01:00

Oj, vad jag var arg när jag fick det här tyget och inte det jag hade beställt. De gröna ränderna är så intensiva att de nästan sticker i ögonen, så tyget har blivit liggande. Men en dag råkade jag se det tillsammans med något cerise och kom äntligen på vad det var som behövdes för att få ränderna att funka. För visst funkar det här?

Samma tröjmönster som alla de senaste tröjorna. Tre storlekar. Kul.

Mönster: Grue och Strand ”Sy sejt Børnetøj” modifierade till storlek 1–2 år, 2–3 år och 3–4 år
Tyg: Eisertrikå och mudd från lokala butiken
Kul: att tyget hittade hem

Landskapströja

2008-11-17T21:50:00.002+01:00

Landskap på mage och rygg, blårandig eisertrikå på ärmarna. Röd mudd i halsen. Snyggt. Det tycker i alla fall jag ;-)

Mönster: Grue och Strand ”Sy sejt Børnetøj” modifierade till storlek 1–2 år, 2–3 år och 3–4 år
Tyg: Jofotex och Eiser
Glädje: tygerna passade så bra ihop
Synd: nu är landskapstyget slut hos mig, men det finns ju kvar i affären så risken att jag beställer mer är rätt hög

”Jag vill bli en slipover!”

2008-11-16T21:18:00.004+01:00

Här går man lugnt och strosande runt på Syfestivalen och så. Plötsligt. Hör man en liten ynklig och bedjande röst. Man vänder sig om. Backar lite. Ser sig omkring. Hör rösten igen. Och där! Där hänger en rulle tyg som fullkomligt ber om att få bli slipovrar! Tja, det var ju inte annat att göra än att köpa en bit och göra det till viljes.

Mönster: eget, modifikation av det första försöket
Tyg: Blötbergsboden på Syfestivalen, mudd i precis rätt färg som jag bara råkade ha hemma och så de perfekta tryckknapparna från Snapsource som bara sitter på axeln för att de är fina, inte för att de egentligen behövs

Treårströjan med kjol

2008-11-16T19:42:00.006+01:00

[Ber om ursäkt för den hemska bilden.
Det blev inte bättre än så här när vi hade brådis iväg och skulle slå in paket. Synd!]

Vi har just kommit hem från vårt första barnkalas. Barnet som fyllde år har vi känt sen både hon och Sprallin låg i varsin mage (ja, ni förstår säkert hur jag menar). Vi bor rätt nära varandra, men träffas ändå inte så ofta nu förtiden. Men tjejerna är liksom självklara för och med varandra. Sprallin sa så fort jag sytt pixiväskorna att en av dem skulle V ha. Så det fick hon i ett av paketen.
I det andra låg en likadan tröja som Sprallins, fast med röda ärmar.

Och en kjol med vinröda kantband och mudd. Jag struntade i att rita om det andra mönstret och sydde efter mitt beprövade mönster i stället. Fast jag behöll rulllfållen, för den blev så himla bra. Kjolen ska egentligen ha avvikande tyg i fickorna, men eftersom tröjan är lite rörig i mönster gjorde jag dem enfärgade i stället. Det hade nog varit snyggt med vinröd tråd till rullfållen, men det hade jag inte hemma.

Mönster, tröja: Meedom och Meedom ”Børnetøj 0–3 år”
Mönster, kjol: eget
Tyg: genomgående Jofotex
Trist: min kamera, den sjunger verkligen på sista versen nu
Kul: att Sprallin hjälpte till när vi sydde fast namnbanden, och att hon var med och valde vad kompisen skulle få i present

Japanska byxor

2008-11-14T09:17:00.011+01:00

En sybok att bli kär i... Jag kunde omöjligt förutse mig vad det skulle föra med sig när jag började sy igen för ett par år sen. Beställa mönsterböcker på japanska till exempel – det hade ingen varnat mig för. Men de är underbara! Jag har två i min ägo och suktar efter fler. Enklast, men inte snabbast, beställer man dem genom Yes Asia.

Så när Sprallin behövde ett par byxor att ha till landskapstunikan vid dagisfotograferingen ville jag prova ett byxmönster ur boken.

Det blev de här i blå manchester från Jofotex (passar också väldigt bra med de blå ugglorna). Resår i midjan, lite utsvängda byxben, fickor fram – inte så avancerat om man sytt lite byxor förr. Syschemana i boken är mycket tydliga. Det börjar med en skiss där alla sömmar är numrerade så att man vet i vilken ordning de ska sys, sen kommer detaljer på eventuellt besvärliga moment. Jag skippade hängslen på det här paret, men kan nog tänka mig ett par med hängslen också.

Bilderna i boken är så vackra att man kan bläddra i den och bara drömma. Snygg design, snyggt foto, användbara mönster och beskrivningar. Titta bara!

[Sprallin har en blomma i fickan]

Mönster: ”Kläder för pojkar och flickor” (ska den japanska titeln betyda, men vad vet jag)
Tyg: Jofotex och lite återbruk
Glad: över min nya bok! Och över att mönstren är så snygga och coola. Och att byxorna blev bra, om än lite stora
Arg: över att jag slarvade med fickorna och sydde på stickningen i efterhand

Testkjol med förbättringspotential

2008-11-04T11:51:00.002+01:00

Vilken tur att jag bara klippte till en kjol innan jag testsydde den; planen var egentligen att göra två på en gång, varav en i present.

Jag utgick från Meedom och Meedoms kjol i boken ”Børnetøj 4–7 år”. Sen kikade jag lite på Theas kjol och bestämde mig också för att prova Gekkos resårkanal i linningen. Det blev väldigt bylsigt. Kanske för att tyget är tjockare än vad Meedom och Meedom avsett?

På insidan av linningen sydde jag ett knapphål att trä resåren genom. Jag har sytt rätt mycket de senaste åren, men hållit mig långt ifrån knapphål. Nu var det dags. Jag strök på mellanlägg på baksidan och gjorde massor av träningsknapphål på en provlapp. Resultatet är inget jag skryter med. Men nu har jag i alla fall fått träna lite.

Jag fållade med rullfåll, för plötsligt fick jag för mig att kjolen skulle bli för kort annars. Dessutom går det ju så fort med rullfåll och vid det här laget ville jag bara undvika ufo-högen och bli klar. Faktum är att den där rullfållen inte alls blev så tokig – den kanske jag behåller till nästa kjol.

Till den andra kjolen kanske jag ska:
• rita om kjolen i tre våder
• sätta i fickor
• göra en riktig linning.

Mönster: hopkok
Tyg: röd stretchjogging från Jofotex
Bra: att prova knapphål och smarta resårkanalen
Mindre bra: att resultatet inte blev som jag tänkt mig

Glad spökhelg!

2008-10-31T09:34:00.001+01:00

På Tampon crafts tycker de att man kan använda tamponger varje dag i månaden, män som kvinnor. Till exempel för att spöka lite lagom så här till spökhelgen. Jag vet inte jag...

På Wendolonia pysslar familjen med tygspöken. Förra året fick Sprallin göra något liknande i förskolan, fast då använde hon en pappersservett i stället. Det var det första dagispysslet och var så klart jättefint.

Själv funderar jag på att fortsätta trycka saker med händerna. Spindlar passar väl bra just nu? På Amazing Moms finns spindlarna och mycket annat.

Raglantröja som passar ihop

2008-10-30T17:41:00.000+01:00

Jag blev så glad över det vita, mönstrade tyget som jag hittade på Jofotex. Såg genast framför mig hur det skulle komma överens med andra tyger och bli fina kläder. Här blev det en raglan i blå toner. Jag har en tröja med annan färgsättning också, men den får jag nog vänta lite med att visa.

Tröjan funkar extremt bra under landskapsklänningen! Tror att det här blir kläderna till årets dagisfotografering.

Mönster: Meedom och Meedom, förlängd 92:a med mudd i ärmarna
Tyg: från Jofotex alltihop
Kul: att det mönstrade tyget funkar så bra ihop med den blå färgen
Orkade inte: vänta på att få rätt färg på sytråd, och inte heller byta färgerna så all tråd är vit vilket syns i halsmudden (men vem kikar egentligen där?)
Funderar på: att köpa mer av det mönstrade, för den lilla snutt jag köpte håller på att ta slut

Landskapsklänning

2008-10-30T08:43:00.000+01:00

Det blev en västklänning av mitt nya landskapstyget. Det här är verkligen enklaste sortens klänning, och väldigt praktisk tycker jag. Så här syr jag dem:

1. Sy ihop axelsömmarna och sticka ner dem.
2. Sy ihop halsmudden till en ring.
3. Sy fast halsmudden i ringningen (jag stickar inte längre ner halsmudden eftersom jag aldrig får det att bli riktigt bra).
4. Vik och sy fast ärmhålsmudden (inte heller nedstickad).
5. Sy sidsömmarna.
6. Fålla.

Mönster: Meedom och Meedom, ”Børnetøj 4–7 år”, form 1,5, storlek 4 år (!) fast förkortad eftersom jag ville ha mer tunikalängd
Tyg: Jofotex
Kul: att sätta igång direkt med ett nytt tyg
Ännu kuligare: att jag har en plan som involverar byxor, tröjor och kanske en hängselklänning att ha till

Här kommer älgen

2008-10-23T21:31:00.008+01:00

Sprallin och jag pysslade hemma häromdagen. Vi skulle göra en älg hade vi tänkt. Och visst ser ni väl hur älg lutar sig lite snett framåt som för att nosa på en med sin mjuka mule, samtidigt som han plirar lömskt med ena ögat? Jag fyllde i konturerna med textilpenna för att de skulle synas bättre.

Jag har rätt länge nu funderat på att göra polotröjor. Bra att ha som de är och under tröjor, tunikor, klänningar, bussaronger – om nu bara barnet tolererar något i halsen. Här är första försöket. Kragen blev i trängsta laget, men den funkar. Jag hade tänkt ta lite längre tyg än för mudd eftersom trikån är mindre stretchig, men tyget räckte inte riktigt till. Tröjan går dock över huvudet utan att vare sig barn eller tröja spricker, och till nästa gång vet jag bättre hur stor polokragen ska vara.

Mönster: Grue och Strand ”Sy sejt børnetøj”, förlängt i vanlig ordning och med polotillägg
Tyg: Eisertrikå
Färg: Panduro
Synd: att trycket blev lite kladdigt och att vi inte hade tid/lust/ork att blanda till brunt i stället för att använda den befintliga svarta och att trycket kom lite långt ner
Kul: att pyssla tillsammans
Rubriken: parafraserar gamle kungens fråga ”När kommer älgen”

Ränderna går aldrig ur

2008-10-22T12:40:00.003+01:00

[Är det inte lite bröderna Dalton över tröjorna?]

De här färgerna gillar jag verkligen. Rött och orange. Med brun mudd. En enkel tröja som är förlängd för att inte glipa. Mudd i halsen och fållad med vanlig tvillingnål.

Men. En? Ser det inte ut som flera? Jodå, men bara en är till Sprallin. De andra tre ska ställas ut på galleri den första advent!

Mönster: Grue och Strand, Meedom och Meedom
Tyg: Eisertrikå och Hilcomudd
Upp: färgerna!
Ner: att jag inte klarar av att sticka ner sömsmånen när jag gjort kantband längst ner på ärmarna, det hade jag önskat av min maskin att den skulle klara
Fråga: Jag tycker att den bruna Hilcomudden är lite dassig i färgen, känner någon till en lite intensivare eller mörkare brun mudd?

Äntligenbyxorna!

2008-10-22T12:00:00.004+01:00

[Blomman fick vara med på bilden för att den spelar ”Happy birthday” vilket passar bra eftersom Sprallinens mormor fyller år idag]

De här byxorna började jag sy under kursen jag gick för ett år sedan. Det var första gången jag provade att sy med overlock, och jag svor över hur svårt det var att få till det i grenböjen. Eftersom det bara fanns en overlockmaskin på kursen blev byxorna liggande när det inte längre var min tur. Sen tyckte jag att jag vänt ränderna i besparingen åt fel håll. Och benen blev ojämna. Så byxorna fick ligga lite till. Tills nu. Inga mästerverk, men de fungerar, speciellt som jag släppte ut uppviket nertill.

Mönster: Allt om handarbete nummer 6, 2005
Tyg: Hilcos finecord från Neanobelle
Skönt: med ett ufo mindre i högen

Pyjamasränder

2008-10-15T21:24:00.008+01:00

Pyjamaser behövs alltid och är perfekta att testa nya mönster på, tycker jag. Som här. Samma byxor som de två senaste, fast nu i trikå. Och tröjan. Lite tajtare i både kropp och ärmar än mina vanliga mönster – den har potential att bli ny favorit!

[Tröjan med smala ärmar och rätt långsmalt liv - jag tror att den kommer att passa Sprallin mycket bra. Jag chansade när jag klippte till muddarna och tycker nog att de kunde vara lite smalare de med.]

Mönstren är från ”Sy sejt børnetøj”. Jag betonade den smala tröjmodellen ytterligare genom att använda storlek 98 på bredden men 104 på längden. Blir mycket spännande att få prova!

[Det är så mycket tyg i benen att det inte går att sträcka ut mudden hela vägen, man måste rynka också. Jag gör det på frihand utan rynktrådar eller någon vidare planering.]

Mönster: ”Sy sejt børnetøj”
Tyg: Eisertrikå och mudd från E-slöjd
Spännande: att hitta ännu bättre modeller för lite långsmala barn
Tillfredsställande: att jag hann sy klart allt från tillklippning till tröjfåll under kvällens syjunta, trots att det också blev en massa prat, fika och bebisgos
Kommentar: först i det här projektet slås jag av hur fantastiskt mjuk Eisertrikån är, den är perfekt att sova i! (Däremot mindre perfekt till tajts, eftersom det mjuka tyget gör knän på byxorna på en gång.)

Stora byxor blir mindre

2008-10-14T22:32:00.007+01:00

Här kommer uppföljaren till muddjeansen från förra inlägget. De här byxorna var till för alldeles nyss ett par vuxenbyxor, köpta enbart på grund av de härliga färgerna och möjligheten att sy om dem. Nu har de väntat klart!

Jag klippte av den ursprungliga linningen men behöll fickorna fram och avskärningarna bak. Mönstret förkortade jag lite i linningen och en gnutta i benen, eftersom muddarna förlänger. Sen lade jag ut det så att mittlinjen på benet stämde överens med yttersömmen på de gamla byxorna.

[Fickorna från de stora byxorna fick vara kvar på de mindre]

Sprallin fick själv välja färg på mudden – det blev den snygga saffransgula dom bara råkar vara min favorit också. Fast när hon fick se de färdiga byxorna protesterade hon och sa att hon ju ville ha hela byxorna gula.

Jag följer samma syordning som för andra byxor:
1. Sy båda grensömmarna
2. Sy innerbensömmen
3. Sticka ner grensömmen
4. Sy fast midjemudden
5. Sy fast benmuddarna (här fick jag rynka lite improviserat eftersom det inte gick att sträcka ut mudden hela vägen runt benöppningen)
6. Sticka ner linningssömmen mot byxan

[Tidig morgon med muddjeans och bus – bättre lajvbild än så fick jag inte.
Rejält med pös i benen som ni ser utan att de blir jättestora hela vägen.]

Mönster: Leneé Grue och Louise Strand, Sy sejt børnetøj, storlek 98
Tyg: byxor från Stadsmissionen, mudd från Jofotex
Kul: att byxorna äntligen blev sydda
Mindre kul: att min vanliga symaskin har svårt för tjocka lager och gör stygnen ojämna då

Muddjeans

2008-10-13T20:35:00.006+01:00

[Jag vände på jeansen och utnyttjade de befintliga innersömmarna som sidsömmar
– dumt att slösa bort befintliga stickningar!]

Mina gamla gravidjeans, mjuka och stretchiga, har omvandlats till ett par muddjeans till Sprallin. Som behöver dem mer än väl eftersom allt flaggar på halv stång. Igen. De här byxorna ska förhoppningsvis räcka länge, muddarna är långa både i midjan och i benen.

[Sejt betyder häftig eller cool – ”Sy häftiga barnkläder” skulle boken hetat på svenska]

Jag har använt ett ur ”Sy sejt børnetøj” som är en ny bok för mig. Det har inte lika djupa grensömmar som andra byxmönster och nu är jag lite spänd på hur byxorna kommer att passa. Jag sydde ihop dem på overlocken, trots att jag förstått att det inte är det mest hållbara. Därför, och för att det blev snyggt, stickade jag ner grensömmen med orange tråd.

[Lappen bak]

Mönster: Leneé Grue och Louise Strand, Sy sejt børnetøj
Tyg: gamla jeans och Hilcomudd
Kul: att det äntligen blev av att sy dem, de har stått på min lista sen i våras

Mera mönster!

2008-10-12T21:03:00.003+01:00

Å, nu har jag fått ännu fler väldigt fina mönster. Syswappparmammorna har haft ett mönsterutbyte, och jag är så glad att jag anmälde mig. I det här paketet låg två originalmönster från förr. Jackan är jag säker på att jag gör till Sprallin i vår. Den är bara så fin. Kanske blir det mössan i samma mönster också. Blusen är lite större, men tål definitivt att spara tills den storleken blir aktuell (och det händer ju förr än man anar).

I paketet låg också ett annat slags mönster. Ett korsstygnshjärta ur boken Stich graffitti, och omtänksamma Lillen och jag som skickade paketet lade också med stramalj och vass brodyrnål. Tanken är nämligen att brodera på kläder. Jag har faktiskt länge tänkt prova med korsstygn på plagg, men inte kommit längre än till tanken. Det blir nog ändring nu.

Fina knappar (som jag kan tänka mig till kappan i förra paketet), blå tagtryckknappar och en strykapå-blomma. Och cholkad... Vilket fullmatat paket. Stort tack, Lillen och jag!

Slipovertest

2008-10-06T12:00:00.001+01:00

Jag har en idé om slipovrar och nu har jag äntligen testat den. Lite finslipning så blir det nog bra. Framför allt kommer jag att göra den lite längre och kanske aningen mindre urringad. Men ändå. Jag gillar!

[De röda tryckknapparna blir som lingon på ena axeln]

Mönster: eget med utgångspunkt i Meedom och Meedom ”Børnetøj 0–4 år”
Tyg: Velour och mudd från Hilco (köpt på Neanobelles trevliga öppna hus förra helgen) och retrotyg till kantning (samma som lingonkjolarna), små tryckknappar från Snapsource
Plus: att förverkliga något jag tänkt på en stund och se hur det kan bli ännu bättre
Minus: nä, ingenting
Förundrad: över att det gick så bra att kanta velour med kantband av vävt tyg
Kika också på: Mustafas slipovrar

Jag syr en jacka och förlänger livet

2008-10-03T09:19:00.004+01:00

Äntligen har jag sytt en jacka till min Sprallin. Jag har flera jacktyger som bara ligger och väntar där hemma, men ibland går det långsamt. Så här första försöket ville jag sy något enkelt. Det fick bli Gynthers omlottjacka med luva (trots att jag inte gillar lekkläder med luva).

Stoltast är jag över att jag klurade ut hur jag skulle vändsy mudden i ärmarna. Inga skavande sömmar här inte! Älsklingsfrö har en beskrivning av hur man gör för muddbyxor som jag klurade lite på, och Y skriver om vändsydda ärmar på Syltig och saftig. En ärm tänkte jag fel och fick sprätta, sen gick det geschvinnt.

Nästa jacka får dock bli enligt annat mönster. Jag gillar inte riktigt de raka ärmarna, tycker det blir bylsigt. Sen konstaterar jag åter att Gyntherbarnen måste ha aplånga armar och korta små kroppar... Jag förkortar alltid ärmarna och förlänger livet. Å, det lät bra ”Jag syr och förlänger livet”.

Tyg: loppisgardin, fleecefilt från Ikea (i tunn fin fleece), mudd från Jofotex, kantband från Bibbis och tryckknappar från Åhléns
Mönster: Gynther + ärmmudd
Glad: blir jag när jag ser jackan
Ledsen: blir jag när jag ser jackan inifrån – kantbanden sitter inte snyggt där. Jag trodde att jag och kantbanden spelade i samma lag nu, men det icke... Det första jag gjorde var att ändra framstycket för att slippa vända kantband på en femöring (alltså göra en sån där skarp sväng som finns i hängslen också). Hur gör ni som lyckas med det?
Dumt: att jag så ofta glömmer att förstärka tygerna innan jag slår i tryckknappar. Frågan är om jackan håller för tvätt.
(Och inom parentes önskar jag mig en ny kamera, för nu sjunger min på sista versen.)

Jag har fått så fina utmärkelser!

2008-09-17T19:43:00.007+01:00

Från Klara med K har jag fått jag ”Five blogs that make my day”, från Syserine har jag fått ”I love your blog” och från Simones kreativa mor har jag fått ”Kreativ blogger”. Tack ni fina bloggvänner! Det värmer gott.

Meningen är ju att jag schangtilt ska dela med mig av mina favoriter. Det gör jag så klart gärna, men då måste jag fundera en stund på vilka de är. Jag är så glad över att jag började läsa Knåpmodern och Gekko, Thea, Majthjo, Klockarbarn och Pemba och kom tillbaka till handarbetet och pysslandet. Och sen alla som tillkommit – inspirerande, kreativa människor med stora hjärtan och mycket glädje! Tack! Dem jag läser dagligen ser ni i min högerkant – sen har jag över hundra jag följer med Bloggkoll, dem läser jag så gott som dagligen de också. Och så de där som handlar om språk och skrivande som jag länkar till från Tilde text. Jag gör det enkelt för mig och väljer er allihop!